Klubb Årsta postterminal





Artiklar om brevnätet - 8




"Regnar det på prästen så stänker det på klockaren"

Gratifikation på 4.000 kronor för USK:en

Senaste numret av Facktuellt innehöll en redogörelse över de stora gratifikationer som tilldelats ett antal chefer inom Brevs Riksnät med hänvisning till USK-utmärkelsen.
  Regnar det på prästen, så stänker det som bekant på klockaren. Bo Alerfelt, chef för Posten Produktion, beslöt den 23 februari, efter en samverkansförhandling, att avsätta 25 miljoner "till de anställda inom Produktion Brevnätets terminaler, som genom sina arbetsinsatser medverkat till att Produktion Brevnätet erhållit Utmärkelsen Svensk Kvalitet".
  Pengarna fördelas till terminalerna utifrån antalet årsanställda den 31 december 2000. I underlaget medräknas inte anställda vid gruppreklamscentralerna, men dessa kommer ändock att få del av gratifikationen.

4.000 kronor
Tomteboda får drygt tre miljoner. Beloppet är en bruttosumma, innan utbetalning sker ska arbetsgivaravgifter på 44,7 procent dras ifrån. När det är gjort återstår 2,2 miljoner. Per person blir det knappt 4.000 kronor före skatt.
  Detta belopp får den som är heltidsanställd och varit i tjänst hela tiden mellan 1/7 2000 och 31/12 2000.
  För att överhuvud taget få några pengar så måste man ha varit anställd den 1 juli förra året och fortsatt varit anställd på Tba och GRMC den 28 februari i år. Om man under "de senaste månaderna" (det står så i protokollet) övergått till annan enhet inom Posten omfattas man dock av gratifikationen (gäller exempelvis dem som flyttat över till Arlanda utrikes).
  Deltidsanställda får ett belopp som motsvarar anställningsprocenten. Den som haft förhöjda åtaganden får även tillgodoräkna sig den tiden.

Avdrag
  Semester, vård av sjukt barn, ledighet med föräldrapenning samt facklig ledighet berättigar till ersättning. Vid annan ledighet, t.ex. studier och sjukdom etc görs avdrag för den tid man varit frånvarande. Även kompledighet ger avdrag, men å andra sidan tillgodoräknas mertid och övertid (upp till full tid). Detta är i enlighet med de regler som gällde för bonusen häromåret (men då fick inte tid för föräldraledighet med föräldrapenning medräknas).
  Till sist så ska den anställde betala skatt på det belopp man får, för de flesta av oss drygt 30 procent.
  Målsättningen är att gratifikationen ska betalas ut på marslönen.

Inget alternativ
Enligt det centrala beslutet skulle det också erbjudas ett alternativ till kontant betalning. Poängen med detta skulle vara att man till exempel kan göra något för pengarna utan avdrag för arbetsgivaravgift och personlig skatt. Man måste i sådana fall emellertid hålla sig inom skattelagstiftningens ramar och exempelvis anordna en konferens. Samverkansgruppen på Tomteboda har beslutat att inte erbjuda något alternativ till kontantbetalning. Dels för att inte försena de kontanta utbetalningarna, som vi tror att de allra flesta kommer att välja, dels för att det skulle innebära stora administrativa resurser/kostnader.

Jan Åhman

  • Läs om bakgrunden!
  • Kommentar från SEKO:s Verksamhetskommitté inom Posten Produktion





    Skam på torra land...

    ... och Grabe tvingas be om ursäkt för gratifikationerna

    Uppfattningen om bonus går isär, såväl hos arbetsgivaren som inom den fackliga rörelsen. 1999 infördes en bonusmodell inom Riksnätet; den blev inte någon större succé, om man så säger. Resultatet stannade på mellan 600 - 1800 kr inom Brevs Riksnät. För hela året!
      Förra året fanns inget bonussystem inom Brevs terminaler (däremot hos Logistik - i Luleå fick de 18.000 kronor! Per skalle!).
      Undertecknad är ingen varm anhängare av bonus, så därför kan vi för min del lika gärna vara utan. En rejäl lön ska det vara - att klara kvaliteten ingår faktiskt i jobbet! Bonus påminner om de individuella löner, som förespråkas på vissa håll. Prissumman är densamma, det är bara det att lotteriet ger vinstlott åt vissa och nitar åt alla andra; resultatet blir att fältet dras sönder och skapar kiv och split. Vad säger man exempelvis på de Logistikterminaler där man i år inte får några 18.000 kronor?

    Avslag
    Nu gick ju Brevs terminaler och vann USK:en år 2000. Samtliga fackföreningar skrev därför - och med hänvisning till avsaknaden av bonussystem - till Grabe och föreslog en gratifikation till personalen.
      Grabe avslår begäran i sitt svar:

    "Vi har helt enkelt inte det ekonomiska utrymme som gör det möjligt för oss att dela ut en gratifikation till var och en som är berörd av utmärkelsen. Det blir helt enkelt för stora belopp. Däremot vet jag efter mina samtal med Bo Alerfelt i den här frågan, att varje terminalchef kommer att - var och en på sitt sätt - se till att positiva insatser görs som kommer medarbetarna till del och som kopplas till kvalitetspriset"

    Bifall
    Det är ju faktiskt en motivering som man kan ha respekt för. Är pengarna slut så blir det svårt att dela ut extra belöningar. Och kassan är fortfarande skral på grund av avregleringspolitiken.
      Nu slutar dock inte historien med detta. Ungefär samtidigt med Grabes nej-svar till personalen sipprade det ut att det visst skulle betalas ut gratifikationer, men inte till vem som helst:
    -- Vi har nu nåtts av rykten om att en mindre krets (runt 20?) personer erhållit avsevärda femsiffriga engångsgratifikationer. Våra chefer har på fråga bekräftat att så skett, skriver SEKO:s verksamhetsråd inom Posten Produktion den 29 januari i en en rundskrivelse.

    Ursäkt
    Vad det handlar om är att ett antal högre chefer inom Posten produktion och Posten Service ska ha fått en "gratifikation" på upp mot 75.000 kr. Vilka som har fått och hur mycket har inte offentliggjorts. SEKO:s koncernfack träffade Postens ledning på kvällen den 12 februari.
      Man krävde då bl.a. "att koncernledningen ska ta sitt ansvar för att de anställda i Posten, oavsett vad de arbetar med, uppskattas efter prestation och inte efter position" och "att hemliga belöningar inte ska förekomma i Posten. Eventuella gratifikationer ska användas mycket restriktivt och alltid redovisas öppet".
      Dagen därpå bad Grabe om ursäkt för beslutet om gratifikation till vissa medarbetare:

    " Många medarbetare känner sina egna insatser förringade. Detta har givetsvis aldrig varit vår avsikt. Vi har hanterat frågan på ett olämpligt sätt. Vi beklagar detta och kan konstatera att Posten saknar en sammanhållen policy för hur vi på olika sätt ska kunna belöna för goda insatser utöver lön och resultatbonus.
      Vi kommer omgående tillsammans med de fackliga företrädarna att ta fram en sådan policy för hur vi i framtiden ska hantera dessa frågor."

    Omregleringen
    Det inträffade understryker än en gång den omregleringspolitik som är förhärskande. Jag har tidigare skrivit bl.a. om hur toppcheferna tjänat enorma pengar på den s.k. avregleringen av postmarknaden i Sverige; här ser vi ännu ett exempel på att det är en omreglering det handlar om. Reglerna avskaffas inte, de skrivs bara om så att vi får sämre villkor och hårdare arbete än vad vi hade i Myndigheten/Affärsverket Posten - medan cheferna får högre löner och större förmåner än vad de hade på den tiden.
      Sedan kan man ju alltid kasta in en ursäkt i efterhand.
      Alltså, än en gång: åt h-e med "avreglerarna" och omregleringspolitiken!

    Jan Åhman

  • SEKO:s Koncernfacks kommentar den 13/2 efter överläggningar med Posten





    Kvinnliga Nätverket
    Sista träffen med gänget?

    Den sista träffen i det kvinnliga nätverk, som finns i Riksnätet, hölls i Malmö 5-6 oktober. Jag, som är paniskt flygrädd, åkte redan den 4:e och så gjorde även de tjejer som har långt att åka.
      Nåväl, dag 1 tog sin början med fika och presentation. Glädjande nog fanns det en tjej från Karlstadsterminalen, Anna. Den enda terminal som inte har haft representation är Uppsala.

    Arbetstiden
    Speciellt inbjuden var Pernilla Zetreus, nybliven partisekreterare i vänsterpartiet, för att prata arbetstidsförkortning med oss. Hon gjorde en historisk beskrivning, redogjorde för LO:s förslag om en på sikt sjätte semestervecka, hur skrivningen i budgetuppgörelsen ser ut. Och naturligtvis också för vänsterpartiets tankar. Undersökningar visar att vi arbetar mer idag än för tio år sedan. Inom industrin arbetar idag bara hälften av alla anställda (jämfört tio år tillbaka) men producerar fyra !! gånger så mycket. Pernilla gjorde en personlig reflektion i fråga om tid-mobil och e-mail som skulle spara tid för oss alla - inte har jag fått den tiden! Istället stressas jag för att jag måste kolla mailen och är ständigt nåbar på mobilen. Det var nånting som vi alla efteråt pratade om, detta med tid, vem har fått mer tid??
      Jag tror att vi alla är överens med Pernilla om att vi måste sänka arbetstiden för att ha tid till resten av livet-barn, fritid, andra intressen mm. Och att det måste ske lagstiftningsvägen, att man ändrar i arbetstidslagen för att sänka normalarbetstiden.

    Köpenhamn
    På eftermiddagen samma dag besökte vi Köpenhamn för att titta på deras terminal.
      Köpenhamns Postcenter är statsägt och Posten i Danmark har en egen styrelse som är utsedd av trafikministern. Vi blev guidade av Lisbeth Möller, ordförande i deras avdelning. Det är 1100 anställda i terminalen, de allra flesta på heltid. I terminalen på källarplanet fanns personalens cyklar och bilar. De har 37-timmarsvecka, fem veckor plus tre dagars semester, lönen är mellan 111-115kr/tim. Där ligger 75 procent av alla medlemmar. OB-tillägget är 18:09 kr för nattjänstgöring och 32:26 kr- för sön- och helgdag. En tredjedel av all personal arbetar natt och som kompensation har de 34-timmars vecka. I Danmark finns ingen motsvarighet till vår LAS; anställngsformerna ser annorlunda ut och facket har därmed en stark position men samtidigt en mycket svagare ställning.

    Afspadsering
    Terminalen består av väldigt många våningsplan, det mesta sker manuellt och därigenom är det väldigt tyst nästan överallt. En IRM finns men ingen GSM kopplad till den, trumman är hälften så stor så även här är det förhållandevis tyst. Man får inte dricka på arbetet, dock en öl till frukosten!! Man får även röka överallt utom i kodningsrummen och delar av uppsamlingssorteringen. I uppsamlingen arbetar man i lag, där antalet timmar i laget finns uppsatta i anslutning till lagets arbetsställe. Timmarna som laget skall är i anslutning till antalet i laget. Man skall göra 1.100 brev/timme och är man 10 personer i laget x 1.100brev/timme = 77.000 Brev. Om laget istället gör 88.000 brev så får varje medlem i laget 1 timme till sin arbetstidsbank och kan gå tidigare eller komma senare. Jag känner spontant viss misstro till detta system då timmarna bara kan användas vid lågtrafik.

    I uppsamlingen har man tid till 23.00.Oftast är posten slut då men inte alltid. - Har ni mycket beordrad övertid då, frågar jag? -- Ledningen beordrar bara en gång, för då sätter vi oss. Så de gör aldrig om det! Min fråga känns lite naiv, vi är olika, helt klart.
      På det översta våningsplanet finns sorteringsmaskinerna och kodningsrummen. De har 5-positionssortering där maskinen ställer posten i gångordning till brevbäraren.
      Har de fortfarande heltid då, frågar jag? -- Ja, men mycket större distrikt, fler trappor att springa i.

    Kodningskrav
    För det jobb som terminalen "tar över" blir det färre brevbärere och fler trappor att springa i för dem som är kvar.
      Deras kodning slutligen är helt olik vår, deras kodningsrum stora och ljusa, bra belysning och ljus färgsättning. Uplights på väggarna och bra lysen i taket, kodningsbord som är reglerbara och man kan växla mellan sittande och stående. De är också utformade på ett helt annat sätt, de kodar gatunamn, husnummer och box. Ibland också postnummer, 4-siffrigt. Våra 1.800 är ingenting mot deras. Det finns inget avtal men Posten i Danmark använder dessa normer för kodningen, 2.521 för postnummer och 2.400 för husnummer.

    Normalt tempo
    Det man slås av i terminalen (förutom av all rök) är att tempot är normalt, stämningen bra och nån stress ser i varje fall inte vi av. Kanske beror det på att arbetsledningen inte finns på golvet. Lisbeth sa att de hölls på sina rum för att inte störa personalen. Men är svaret så enkelt??
      Deras land ser annorlunda ut än vårt, man når hela Danmark med lastbil. Vi har andra tider att passa om breven skall komma fram till Sundsvall eller Arjeplog.

    Dag 2 besökte vi Malmöterminalen, den näst största i nätet. De är 919 anställda: 340 heltidare, 340 deltidare och 150-200 anställda på 4 timmar/månad, bara måndagar, bara söndagar, månadsskiften osv. Så i Malmö finns det väldigt många "volymanställda". Terminalen är byggd i ett plan och KSM, SSM, GSM och FSM står alla bredvid varandra. Vi var där mitt på dagen då det inte var produktion men en anställd berättade om bullret och framförallt värmen från alla maskiner. "Man börjar passet normalt klädd och slutar passet i linne, varm och svettig".
      Man kan inta låta bli att dra paraller med Tomtebodas nya layout. Hur blir det hos oss?? Med värmen, med bullret?
      Det här var som sagt var sista träffen i det kvinnliga nätverket eftersom det var ett projekt, men min förhoppning är ändå att vi kommer att fortsätta träffas. Jag själv har inte varit med från början men väl de tre sista träffarna. Den här formen av möten,där man träffas från alla terminaler, ger så mycket, samtalen oss emellan att veta hur man har sin semmester förlagd i Sundsvall t.ex., veta hur långt man kommit i lönerevisionen, och hur man resonerat, olika projekt, anställningsformer osv osv.
      På arbetsgivarsidan har man samarbete mellan terminalerna, varför inte vi ??
      Varför bara tjejer då?
      Jag tror att det är särskilt viktigt, annars tystnar många av oss och i dessa sammanhang pratar även de som normalt inte säger så mycket.

    Izabelle Westin

    Izabelle Westin är ledamot av Klubb Tomtebodas och Sektion Smås styrelser.





    Varje år genomförs numera i Europa en internationell Postexpo, Förra året hölls den i Hamburg, i år i Geneve i Schweiz. På mässan visar maskinleverantörerna upp sina varor och samtidigt hålls seminarier kring olika postala teman, alltifrån E-posten är vår framtid och avancerade storbrevsmaskiner till den afrikanska utmaningen.
      SEKO:s företagsfack inom Brevs Riksnät brukar skicka några representanter till expon. Facktuellt rapporterar.


    Besök i Lausanne
    Samma maskiner där som här
    - men något färre.

    Under Expo 2000 gavs tillfälle till ett snabbesök på postterminalen i Lausanne, grannstad till Geneve.
      Schweiz har 13 sorteringsterminaler som är utrustade med vardera minst en GSM, FSM och SSM.
      Terminalen i Lausanne ligger mitt i stan, i ett gammalt hederligt (men något opraktiskt?) Centralposthus bredvid Centralstationen. I huset finns både sortering, brevbäring, kassaverksamhet och administration. Kanske fanns där också paketsortering, det hann vi aldrig kolla. Sorteringen var inrymd på femte våningen i huset. Sammanlagt arbetar 1.200 personer i huset, 800 heltid och 400 deltidare. Genomsnittslönen för en sorterare uppgavs ligga på ca 255.000 kronor/år, vilket kan jämföras med snittlönen på Tomteboda, som uppgår till ca 200.000 kr/år. Vi hann aldrig jämföra skatter, socialförsäkringar, hyror och sådana faktorer, som också måste tas med om man ska kunna göra en rättvis jämförelse.


    Samling kring BRM:en


    Personalomsättning
    Terminalarbetet har ingen särskilt hög status och man hade, enligt Gigon Michel, distrikstchef för Lausanne, problem med personalomsättningen.
      Terminalen betjänar ca 200.000 kunder och sorterar ca 1 milj brev per dygn. Ungefär 20 procent är A-brev och resten ekonomi. Terminalen hade föredömligt nog järnvägen i källaren; samtliga terminaler uppgavs ha järnvägsanknytning. Merparten av mellanområdestransporterna går med järnväg och resten med lastbil. Stopptiden i uppsamlingssorteringen är 21.00 i Lausanne.

    Inga lådor
    Den maskinella utrustningen består av 1 BRM, 2 GSM, 3 FSM samt 1 SSM. Dessutom några rembanor och hissar; inga LTP eller liknande. Man har ännu inte börjat maskinell finsortering i Schweiz.
      BRM:en var en NEC-maskin med CFC-funktioner, culling-facing-cancelling. Dvs i princip samma som våra maskiner, men utan den GSM, som våra är ihopbyggda med. Istället lade man ut breven i fyra staplar: A-brev manuellt, A-brev maskinellt, B-brev manuellt respektive maskinellt.
      Man använder överhuvudtaget inga lådor som lastbärare mellan terminalerna utan allt buntas (och säckas i slutänden). Inom terminalen används vagnar och/eller större lådor, liknande de "slakterilådor" som vi använde tidigare.


    Vid buntmaskinen


    Alcatel-SSM
    De två GSM:arna och tre FSM:arna var AEG-maskiner. SSM:en var samma Alcatel-maskin som vi har, men utan den automatiska lådläggningen. Istället plockade man för hand ur SSM:en, och buntade. SSM:en hade tre inmatningar på ena sidan och ytterligare tre på motsatta sidan. Dessa tre inmatningar var samtidigt kodplatser för SSM:en. Till GSM:arna fanns ca 12 videokodningsskärmar i ett särskilt rum.
      Den manuella storbrevssorteringen låg intill SSM:en medan den manuella småbrevssorteringen låg en bit vid sidan om.
      Arbetstiden för heltidare är 42 timmar/vecka med fem veckors semester. Åtminstone heltidarna arbetar som regel efter ett treveckorsschema, med fm - em - natt. Bara enstaka arbetade extremnatt. För deltidarna överväger kvällsarbete, men åtminstone en av de kvinnor vi pratade med (hon hade 70 procent), arbetade dag ena veckan och em-kväll den andra..


    En hederlig gammal säckring!


    Säckar
    All avgående post buntas och säckas. Man hade två säckringar, en för uppsamlingen och en för spridningen, båda med drygt 80 riktningar i varje.
      Golven i sorteringshallen såg ut ungefär som dem vi har i Tomteboda, med någon form av tunn matta på golvet (inga råa betonggolv alltså). Däremot fanns inte en enda mjuk matta vid maskinerna eller andra ställen där man står mycket. I postöppningen och vid säckringarna hade man ett gammaldags knarrande trägolv. Riktigt snyggt - men kanske inte så praktiskt när man ska dra tunga vagnar på dem.

    Flest kvinnor
    Vi fick ingen uppgift om könsfördelningen bland personalen, men den tid vi var där (kl.17 - 19.00) var det flest kvinnor som arbetade. Man har en arbetsorganisation, som innebär att man roterar mellan de olika maskinerna och manuella sorteringarna. Vi hann aldrig undersöka hur den såg ut mer i detalj; inte heller hur ledningsorganisationen är uppbyggd.

    Jan Åhman





    Klubb Årsta postterminal

     
  •