Klubb Årsta postterminal





Friåret




  • Kört med friåret
  • Till dig som tänker ta ut friår och fyller 59 år eller mer
  • Friåret 2006
  • Information till Dig som beviljats friår
  • Friår från 1 januari 2005 Grundläggande information.
  • Arbetsförmedlingens information om friåret
  • Försäkringskassans information om aktivitetsstödet



    Kört med friåret

  • Det var ju känt redan före valet att högeralliansen skulle ta bort friåret, om de kom till makten.
      När budgetpropositionen presenterades bekräftades farhågorna.
      Man hade dessutom så bråttom att man samtidigt som budgeten lades föreskrev Arbetsförmedlingen att de inte längre fick ta emot några nya ansökningar och att endast de ansökningar som man hann bevilja före den 24 oktober fick beviljas.
      Tvärstopp, med andra ord.
      Beslutet innebär att de förhoppningar som funnits att kanske få några sista friår beviljade före årsskiftet grusades.
      De enda som kan ändra detta regeringsbeslut är riksdagen, men det är ju inte troligt.

    Jan Åhman





    Friåret på Årsta

  • Sammanlagt har 76 anställda beviljats friårsledighet under 2005.

    För 2006 har ca 50 anställda sökt friårsledighet.
      På grund av reglerna i lagstiftningen är det för närvarande tveksamt om någon kommer att kunna beviljas friårsledighet under 2006.

    Moment 22
    Enligt den lagstiftning som reglerar friåret får man inte ta in vikarier från Arbetsförmedlingen om det finns företrädesberättigade. Samtidigt får inte - fortfarande enligt reglerna för friår - våra företrädesberättigade ta vikariaten för dem som blir friårsledigt. De anses inte vara tillräckligt mycket arbetslösa för att få ta friårsvikariat. Enligt dessa moment 22-regler får alltså ingen ledigt och ingen - varken våra företrädesberättigade eller arbetslösa hos AF - något vikariat.

    Två vikarier
    Ifjol löstes detta genom att det anställdes två vikarier för varje friårsledig - en från AF och en av våra företrädesberättigade. Förutsättningen för detta var dock att det fanns ett behov av tidsbegränsade vikarier förutom dem som ersätter de friårslediga. För 2006 finns det enligt arbetsgivaren inget behov av tidsbegränsat anställda och därför går det inte att göra på detta sätt.
      Vid samverkan i november var vi överens med arbetsgivaren om att ge dem som sökt ledigt - under förutsättning att inte Postens jurister hade något att invända. Det hade de och därför har arbetsgivaren lämnat avslag på samtliga ansökningar.

    Nya försök
    Från SEKO:s sida kommer vi att göra nya ansträngningar för att försöka hitta en lösning - även om det i dagsläget ser mörkt ut. det borde exempelvis gå att hitta en lösning för dem som sökt ledigt under sommarperioden. Klubben har också på nytt skickat en skrivelse till riksdag och regering med uppmaning att se över regelverket i den här delen. Skrivelsen återges härintill.

    /JÅ

    Årstaklubbens skrivelse till riksdag och regering





    Näringsdepartementet
    Riksdagens Arbetsmarknadsutskott
    Socialdemokraternas riksdagsgrupp
    Vänsterpartiets riksdagsgrupp
    Miljöpartiets riksdagsgrupp


    Friåret på en arbetsplats med många företrädesberättigade

    Vår arbetsplats, Årsta postterminal i Stockholm, har ca 1.500 anställda. Vi har en hög medelålder med anställda som har många år i yrkeslivet och som reagerat mycket positivt på införandet av friåret. Man ser i friåret en möjlighet till återhämtning och en chans att göra allt det där som man inte orkar i en tid med ett allt stressigare och tyngre arbete. För en del är det också en chans att börja något helt nytt.
      Samtidigt har vi också en stor grupp anställda på deltid. Många av dessa är invandrare och kvinnor, som ingenting hellre vill än att få ett större åtagande och helst heltid. De har mycket svårt att få detta, så som arbetsmarknaden ser ut idag. Samma sak gäller för de yngre tidsbegränsat anställda som i dagsläget får korta vikariat och däremellan går arbetslösa. Även i denna grupp finns många yngre invandrare som i Posten för första gången får ett riktigt jobb - men bara tillfälligt.

    Ca 40 anställda på Årsta postterminal har sökt friår för år 2006.
    Som reglerna hittills varit utformade kommer ingen av dessa att bli anvisade friår. Vi tycker att reglerna har något av ett moment 22 över sig: Syftet med friåret är att arbetslösa ska få ett fotfäste på arbetsmarknaden men eftersom man inte kan gå förbi dem som har företrädesrätt så beviljas inte friår - varför varken den arbetslöse eller den som har företrädesrätt får någon anställning/förhöjt åtagande. Och den som sökt friår blir utan.

    Vi vädjar mot denna bakgrund till er att se över reglerna för friåret inför riksdagens beslut om medel för 2006. Reglerna bör utformas så att våra deltidsanställda och tidsbegränsat anställda med företrädesrätt ges en möjlighet till vikariat och därmed minskad arbetslöshet. Och våra friårssökande en chans till ett välbehövligt och välförtjänt avbrott i postarbetet.

    Med vänlig hälsning

    Årsta den 29 okrtober

    Jan Gebring, ordförande
    SEKO Klubb Årsta postterminal





    Till dig som tänker ta ut friår och fyller 59 år eller mer

    Den som tänker ta ut friår det år man fyller 59 år eller mer bör tänka på att det kan få konsekvenser för pensionen. Det gäller också för andra tjänstledigheter utan lön.
      Den allmänna statliga pensionen - inkomstpension och premiepension - påverkas om man tar ut friår. Aktivitetsstödet (som utgår när man har friår) är visserligen pensionsgrundande men genom att det är lägre än lönen så betalas en lägre premie till premiepensionen. För en del kan även inkomstpensionen påverkas.
      Även tjänstepensionen berörs. Man tjänar inte in någon pensionsgrundande tjänstetid under friårsledigheten, vilket kan vara av betydelse för den som har svårt att uppnå de 30 år som behövs för att få full pension. Arbetsgivaren betalar inte heller in någon premie till vår kompletterande tjänstepension, ITPK-P, under den tid man är tjänstledig.
      Dessa faktorer är förhoppningsvis kända och för dem som har jobbat i många år och tjänat in pension har de inte så stor betydelse.

    Pensionsmedförande lön
    Det har däremot de regler som gäller för vår tjänstepension, ITP-P, från det man har fyllt 60 år (egentligen redan från det kalenderår man fyller 59 år).
      Först en kort repetition av hur vår tjänstepension beräknas. Tjänstepensionen - oavsett om det gäller rätten att gå mellan 60 - 65 år enligt övergångsbestämmelserna (EÖR) eller den "vanliga" tjänstepension som betalas ut från 65 år - beräknas på min pensionsmedförande lön. Den pensionsmedförande lönen består av dels min aktuella fasta månadslön, dels ett genomsnitt av de lönetillägg jag haft kalenderåret före det år jag går i pension. De lönetillägg det handlar om är för vår del fr.a. ob-tillägg, mertidstillägg och semestertillägg. Inte minst för den som jobbar natt så är ob-tillägget av stor betydelse.

    Fallgrop
    Redan här finns en fallgrop. Om jag väljer att gå enligt övergångsbestämmelserna när jag fyller 60 år, så är det lönetiilläggen kalenderåret innan - dvs det år jag fyller 59 år - som ingår i underlaget. Tar jag ut ett friår - eller en annan tjänstledighet utan lön - det året så tappar jag mina tillägg under den tiden - och får en lägre pensionsmedförande lön och därmed lägre pension. Om vi tar ett extremt exempel så ser vi följderna. En nattare med i genomsnitt 3.000 kr/månad i tillägg tar ut friår hela det år hon eller han fyller 59 år. Om man sedan går med pension vid 60 år förlorar man 3.000 kr x 65% (pensionen enligt ÖB uppgår till 65 procent) = 1.950 kr per månad i pension fram till 65 årsdagen!

    Kapningsregler
    I ITP-P-avtalet finns dessutom vad som kallas för "kapningsregler". Dessa innebär - mycket enkelt uttryckt - att lönehöjningar jag får mellan 60 - 65 år endast får tillgodoräknas upp till samma procentuella nivå som de allmänna pris- och löneökningarna. Löneökningar därutöver kapas bort. Vad gäller våra vanliga lönepåslag i lönerevisionerna så spelar dessa regler inte så stor roll; dessa kapas endast till en viss del. De blir däremot av betydelse för den som får stora lönepåslag efter 60 (det är för dessa som kapningsreglerna finns) men också för den som har varit tjänstledig under en period efter fyllda 60 år (eller av annan orsak haft en lägre lön eller lönetillägg). När jag återgår i tjänst räknas min "ordinarie" lön/lönetillägg som en lönehöjning eftersom den är högre än den lön/lönetillägg jag haft under tjänstledigheten - och ska därmed kapas.

    Exempel
    Ett exempel. Det år som A fyller 60 år har hon en månadslön på 20.000 kr/mån. Hon är partiellt tjänstledig 25 procent utan lön och har därför 15.000 i verklig månadslön. Hennes pensionsmedförande lön detta år blir därför 15.000 kr. Året därpå går hon tillbaka till 100 procents tjänstgöring. Om vi för enkelhetens skull struntar i eventuella lönehöjningar och förändringar i lönetillägg så blir hennes verkliga månadslön 20.000 kr. Hennes pensionsmedförande lön blir däremot inte 20.000 kr eftersom kapningsreglerna ska tillämpas. Jag ska inte gå in på alla detaljer hur kapningen genomförs, men den högsta lönehöjning som får tillgodoräknas och läggas ovanpå den gamla pensionsmedförande lönen är f.n. 2,9 procent (=kapningstalet 2005). Det innebär i det här exemplet att 15.000 * 2,9% (= 435 kr) får läggas till den pensionsmedförande lön som fastställts för föregående år. Hennes nya pensionsmedförande lön blir därmed högst 15.000 + 435 = 15.435 kr. (Den blir i praktiken ännu lägre, eftersom det dessutom sker en avräkning i förhållande till nettoprisindex och hur långt man har kvar till 65-årsdagen). Om hon nu går i pension enligt övergångsreglerna så beräknas hennes pension utifrån 15.435 kr och inte den aktuella verkliga månadslönen 20.000 kr. Väljer hon att gå i pension senare så hänger denna "nedskrivning" av den pensionsmedförande lönen med ända fram till 65-årsdagen.

    En god nyhet
    Problemen med kapningsreglernas effekter har aktualiserats i samband med att rätt många äldre anställda sökt och beviljats friår. Det kan - om man ska följa reglerna till punkt och pricka - få än värre följder än de jag beskrivit i exemplet ovan.
      Arbetsgivaren har mot den bakgrunden meddelat att man efter friårsledigheten "kommer att rekonstruera en pensionsmedförande lön utifrån den som gällde före ledigheten". Det bör innebära att de allvarligaste konsekvenserna undviks. Däremot är det fortfarande så att man förlorar pensionsgrundande tid under ledigheten och har man tagit friår det år man fyller 59 år så tappar man tilläggen om man går i pension vid 60 år.

    Ett gott råd
    Ett gott råd blir därför att den som fyllt 59 år eller mer bör tänka över saken en gång till innan man tar ut friår (eller annan ledighet eller ändrar tjänstgöring på annat sätt som påverkar lönen). Fråga gärna ditt fackliga ombud eller kontakta Posten Personals pensionshandläggare.

    Jan Åhman





    Friåret 2006

  • Regeringen väntas anslå medel i statsbudgeten till nya friårsplatser 2006.
    Villkoren blir desamma som gällt under 2005:

    • Man måste komma överens med arbetsgivaren om sin ledighet
    • Man kan anvisas friår för minst tre månader och för längst ett år.
    • Man måste ha varit anställd i Posten under de senaste två åren.
    • Arbetsgivaren måste i samråd med Arbetsförmedlingen anställa en vikarie för mig eller för en annan anställd som vikarierar för mig. Som vikarie ska Arbetsförmedlingen i första hand anvisa långtidsarbetslösa från "prioriterade grupper", vilket innebär vissa invandrare och arbetshandikappade.

    Moment 22
    Problemet med friåret nästa år är den moment 22 paragraf i regelverket som säger att Arbetsförmedlingen inte får bevilja friår om det på den sökandes arbetsplats finns någon som har företrädesrätt till återanställning enligt LAS §25 och till förhöjt åtagande enligt §25a. På våra terminaler har vi bådadera. I år har vi löst detta genom att förutom att anställa en friårsvikarie från Arbetsförmedlingen så har det också anställts en vikarie som har företrädesrätt. Det har fungerat eftersom det funnits ett behov av extrapersonal. Det gör det säkert nu också men beslut uppifrån förbjuder Stockholmsterminalerna att anställa tidsbegränsade; alla ska ha sagts upp till den 1 oktober, på alla tre terminalerna.
      På Årsta pågår överläggningar för att försöka lösa upp detta moment 22 även nästa år. Den som är intresserad av friår ska naturligtvis lämna in sin ansökan, ju förr desto bättre.

    Jan Åhman
    2005-09-20





    Information till Dig som beviljats friårsledighet

    Inför din ledighet vill vi informera om några saker.

  • Du får ingen lön från Posten under ledigheten. Istället får du ett aktivitetstöd som betalas ut av Försäkringskassan. Aktivitetsstödet beräknas som 85 procent av arbetslöshetsersättningen, som i sin tur utgör 80 procent av din ersättningsgrundande inkomst.
      I praktiken innebär detta att du som har en ersättningsgrundande inkomst som understiger 18.700 kronor/månad får ca 68 procent i aktivitetsstöd. Har du en inkomst som överstiger 18.700 kronor få du också ca 68 procent under de första 100 ersättningsdagarna men därefter en procentuellt något lägre ersättning.
    Aktivitetsstödet betalas ut som dagpenning. Dagpenningen beräknas genom att den ersättning du är berättigad till divideras med 22. Ett exempel. Om din ersättningsgrundande ersättning är 18.700 kronor blir dagpenningen: 18.700/22*80%*85% = 578 kr/dag. Dagpenningen betalas ut med högst fem dagar/vecka.

    Försäkringskassan grundar sin beräkning på ett arbetsgivarintyg som du kommer att få från Arbetsförmedlingen och där Posten skall fylla i din ersättningsgrundande inkomst.

    Din ersättningsgrundande inkomst består av:

    • Din grundlön
    • Eventuella fasta lönetillägg, exempelvis det fasta fridagstillägg som en del av oss har.
    • Ett genomsnitt av de rörliga lönetillägg som du brukar ha. För vår del handlar det fr.a. om ob-tillägg.

    En del börjar sin ledighet den 1 februari. De lokala löneförhandlingarna kommer inte att vara klara tills dess. Då gäller en central överenskommelse mellan SEKO och Posten som säger att den månadslön jag har skall räknas upp med 240 kronor/månad. Din ersättning kommer inte att höjas ytterligare på grund av 2004 års löneökning, även om du får mer än 240 kr i påslag i de lokala förhandlingarna.
      Däremot sker i juni varje år en uppräkning av arbetslöshetsersättningen med ett procenttal som regeringen fastställer. Den uppräkning som görs i juni i år avser 2005 års löneökningar och innebär att du som är friårsledig vid den tidpunkten får din ersättning uppräknad.

    När du fått tillbaka ditt arbetsgivarintyg från Posten (det skickas hem till dig) bör du kontrollera att de uppgifter som Löneservice fyllt i stämmer med vad du har i lön och lönetillägg.

  • Dina avtalade sjukvårdsförmåner gäller inte under tjänstledigheten. Du får inte de 90 kronorna vid läkarbesök och Posten betalar inte heller dina läkemedel under tjänstledigheten.

  • Om du hyr en hem-PC måste du betala avgiften i förskott för hela din tjänstledighet. Tänk på att antingen reglera detta mot din lön innan du börjar din ledighet eller om du har innestående komp eller semester mot dessa ersättningar.

  • I och med att du får en lägre inkomst under ledigheten så betalar du en lägre fackavgift. Du måste själv anmäla din ändrade inkomst för att avgiften skall reduceras! Anmälan görs till SEKO Stockholm, tel. 08-454 84 01.

  • I och med att du inte får någon lön från Posten kan inte fackavgiften och premierna till Folksam dras på vanligt sätt.

    • Vad gäller fackavgiften anmäler du detta till SEKO Stockholm, tel 08-454 84 01 så skickar de inbetalningskort under den tid du är ledig.
    • Vad gäller Folksam anmäler du till Maj-Britt Selander på Folksam, tel 08-772 81 51.

    • Ett annat alternativ i båda fallen är att du begär att avgifterna ska dras genom autogiro. Om du i fortsättningen vill betala på detta sätt anmäler du detta till SEKO Stockholm respektive Folksam på ovanstående telefonnummer.

    Om du har frågor kring friåret kan du antingen kontakta din sektions företrädare eller klubbexpeditionen på telefon 781 58 67 eller 781 56 07.

    Vi vill till sist önska dig lycka till med din friårsledighet!

    Hälsningar

    SEKO Klubb Årsta postterminal.





    Friår från 1 januari

  • Fr.o.m. februari 2002 har det pågått ett försök med friår i tolv kommuner runt om i landet. Fr.o.m. den 1 januari 2005 utökas försöket till att gälla i hela landet. Antalet platser är dock begränsat till 12.000. Platserna fördelas till kommunerna efter folkmängd; Stockholm beräknas få ca 2.500 platser.
      Friåret gäller från den 1 januari 2005, men man kan ansöka om det redan från den 1 oktober i år. Ansökan ska ske i den kommun där man arbetar och hos den Arbetsförmedling som ligger närmast arbetsplatsen.
      Friåret är ett arbetsmarknadspolitiskt program och den som beviljas friår anvisas en plats i det. Arbetsmarknadsstyrelsen beskriver syftet med friåret så här:

    "Friåret har två huvudsakliga syften: dels att ge de anställda möjlighet till rekreation, kompetenshöjning eller annan utveckling, dels att möjliggöra för arbetslösa att stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom det tillfälliga arbetet".

    Villkoren
    Följande villkor gäller:
    • Man måste komma överens med arbetsgivaren om sin ledighet
    • Man kan anvisas friår för minst tre månader och för längst ett år.
    • Man måste ha varit anställd i Posten under de senaste två åren.
    • Arbetsgivaren måste i samråd med Arbetsförmedlingen anställa en vikarie för mig eller för en annan anställd som vikarierar för mig.
      Enligt regeringens förslag (och snart riksdagens beslut) ska Arbetsförmedlingen i första hand föreslå långtidsarbetslösa från "prioriterade grupper", vilket innebär vissa invandrare och arbetshandikappade.
      Enligt regelverket för friår får Arbetsförmedlingen inte bevilja friår om det på den sökandes arbetsplats finns någon som har företrädesrätt till återanställning enligt LAS §25 och till förhöjt åtagande enligt §25a. På en del av våra terminaler har vi bådadera. Motiveringen till denna regel är något av ett moment 22: Syftet med friåret är att helt arbetslösa ska få ett fotfäste på arbetsmarknaden men eftersom man inte kan gå förbi dem som har företrädesrätt så beviljas inte friår - varför varken den arbetslöse eller den som har företrädesrätt får någon anställning/förhöjt åtagande! SEKO kommer att ta upp frågan med Posten för att reda ut hur detta skall tolkas.

    Ersättning
    • Ersättningen under tjänstledigheten består av ett aktivitetsstöd som uppgår till 85 procent av a-kasseersättningen, som i sin tur uppgår till maximalt 80 procent av lönen för inkomster upp till 18.700 kr/mån (de som tjänar mer än 18.700 får en något högre ersättning de första 100 dagarna).
      A-kasseersättningen liksom aktivitetsstödet betalas ut fem dagar per vecka och beräknas på 22 dagar/månad. För en genomsnittlig sorterare med en a-kasse-grundande lön på 18.300 kr/mån blir ersättningen vid friår därför 18.300kr/22 * 80% * 85% = 566 kr/dag eller 12.452 kr/månaden eller 68 procent av lönen. Efter skatt blir det ca 9.000 kr/mån.
      För en genomsnittlig sorterare spelar a-kasseersättningens olika tak och nivåer ingen större roll, vi ligger precis under gränsen och ersättningen blir därför densamma hela friåret.
      För dem som tjänar mer än 18.700 kr/månad blir aktivitetsstödet max 621 kr/dag (13.662 kr/mån) under de första 100 dagarna och därefter max 578 kr/dag (12.716 kr/mån).
      Det är Försäkringskassan som beräknar och betalar ut ersättningen.

    Förlorad ersättning
    Man tjänar inte in någon semester under den tid man är tjänstledig för friår, vilket man bör tänka på om man påbörjar friårsledigheten en bit in på året. Har man då hunnit ta ut mer semester än man tjänat in (och inte har sparade dagar) blir man återbetalningsskyldig. Sjukförmånerna (90-kronan vid läkarbesök och läkemedelsersättningen) upphör under tjänstledigheten. Aktivitetsstödet är pensionsgrundande, men eftersom den är lägre än lönen påverkar den naturligtvis den allmänna pensionen något. Tjänstepensionen (ITP) påverkas enbart om man har svårt att klara de 30 tjänsteår som behövs för full pension. Den kompletterande tjänstepensionen (ITPK-P) minskar något genom att inbetalningen till den (= två procent av lönen) upphör under den tid man är ledig.
      Du som fyllt 60 år när du tar friår bör kontakta facket eller Postens pensionshandläggare för att få ytterligare information om hur din pension kan påverkas av friårsledigheten. Det gäller i synnerhet om du tänker att gå i pension i nära anslutning till friåret (=upp till två år). I detta fall kan din pension komma att påverkas.

    Arbetsförmedlingen
    Blanketter för att söka friår finns hos Arbetsförmedlingen eller på
    webben . Den som arbetar i Årsta ska vända sig till arbetsförmedlingen på Arenavägen 57 i Johanneshov, den som arbetar i Tomteboda går till Solna torg i Solna och Segeltorparna till Fullersta torg i Huddinge. Observera att blanketten också ska skrivas under av arbetsgivaren innan den lämnas till Arbetsförmedlingen! Om du är intresserad bör du söka omedelbart, de relativt få platser som tilldelats Stockholmskommunerna lär komma att ta slut ganska fort!

    Tilläggas skall till sist att uppgifterna i denna artikel baseras på regeringens budgetproposition. Denna har inte antagits av riksdagen än och ändringar kan därför komma att ske. Trots denna brasklapp är det alltså öppet att söka redan nu!

    Jan Åhman

  • Länk till regeringens förordning för friåret från år 2001





    Klubb Årsta postterminal

     
  •