Klubb Årsta postterminal





Pensionsfrågor - 1




Försäkringsföreningen bildad

Den försäkringsförening för anställda i Posten, som varit på tal en längre tid, har nu bildats.
  Tom Tillman från Koncernfacket är SEKO:s representant i styrelsen. I föreningens fullmäktige representeras SEKO av Åke Kihlberg, Ewa Edström och Torben Berggren.

Föreningen har bildats med tre syften:

1. Hantera den riskförsäkring för sjukpensionen (i pensionsavtalet - ITP-P) som tidigare tecknades i Skandia.
  -- Därigenom tror vi att det går att sänka kostnaden för Posten, säger Tom Tillman till Facktuellt.

2. Möjlighet att hantera ITPK-P (den kompletterande pension, till vilken Posten avsätter 2 procent av lönen varje år) via föreningen.
Syftet med detta är att få en lägre kostnad för administration och kapitalförvaltning. Därigenom kan en större del av premien gå till pension och en mindre del till avgifter.

3. Privata pensionsförsäkringar, "Plus-P". Man har ju inom ramen för den kompletterande pensionen (ITPK-P) i vårt pensionsavtal möjlighet att göra egna inbetalningar.
    Tanken är att föreningen ska kunna förvalta även dessa premier till en lägre kostnad.

-- Det vi jobbar med för närvarande är att få starttillstånd för föreningen, säger Tom Tillman. Detta beviljas av Försäkringsinspektionen och är ännu inte klart. Inledningsvis handlar det om syfte 1. Först därefter går vi vidare med syfte 2 och 3.
  Det är osäkert om syfte 2 och 3 kan komma igång i år. Så småningom kommer vi att gå ut med en information till Postens anställda, avslutar Tom Tillman.

Jan Åhman





Pensionerna
"LO:s avtalspension" gäller inte oss

Det har den senaste tiden talats mycket om "LO:s avtalspension" i samband med att LO och SAF förhandlade fram ett nytt avtal. Låt mig med en gång säga att "LO:s avtalspension gäller inte för oss. Vi har - än så länge - en annan avtalspension.
  När det är sagt finns det ändå anledning att titta litet närmare på vad "LO:s avtalspension" innehåller eftersom vi troligen kommer att övergå till ett liknande system.

Vår avtalspension
Vårt nuvarande pensionsavtal, ITP-P, är ett hängavtal till det pensionsavtal som tjänstemännen har med SAF. ITP-P är en i huvudsak förmånsbaserad pension, men det innehåller också en premiedel. Med förmånsbaserad menas att vi, enkelt uttryckt, är garanterade 10 procent av slutlönen i avtals/tjänstepension (kärt barn har flera namn!) när vi pensioneras vid 65 år. Men ITP-P innehåller också en premiedel, vilken i vårt fall innebär att arbetsgivaren avsätter en summa motsvarande 2 procent av vår lön varje år till en kompletterande pension. Hur stor pension det blir på ålderns höst beror på hur länge jag varit anställd, hur stor premie som betalats in (= hur stor lön jag haft) och hur mycket dessa pengar vuxit till sig.
  Om man går i pension idag och har en slutlön 16.500 kronor i månaden så får man enligt vårt system 1.650 kronor i månaden livet ut i förmånsbaserad pension. Från premiedelen får man ca 1.100 kr/mån, men bara i fem år. Premiedelen i vår pension infördes först 1991, vilket innebär att den som går i pension längre fram naturligtvis får en högre pension från premiedelen.
  (Jag uttrycker mig här kortfattat och utgår från huvudreglerna. Det finns en rad detaljregler som inte berörs. Exempelvis kan många av oss fortfarande gå i pension redan vid 60 år och då gäller fram till 65 år det äldre pensionsavtalet, PA 91, med andra regler. I det nya systemet kan man, till exempel, välja att ta ut premiedelen under längre tid än fem år, då sjunker naturligtvis den månatliga ersättningen. För att verkligen få 10 procent av lönen i förmånsbaserad pension krävs att man varit anställd i minst 30 år från fyllda 28 år, annars reduceras pensionen. Etc)

LO:s avtalspension
Det som fr.a skiljer "LO:s avtalspension" från vårt avtal är att hela pensionen är premiebaserad. Enligt det avtal som nyligen slöts betalar arbetsgivaren en premie som uppgår till 3,5 procent av den pensionsgrundande lönen från det man fyllt 21 år. (I vårt avtal börjar man betala in premie först från fyllda 28 år). Den utgående pensionen blir helt beroende på hur stort värdet av de inbetalade premierna är den dag man går i pension. Det finns ingen garanti i avtalet att pensionen ska uppgå till exempelvis 10 procent av slutlönen.
  Förhandlarnas uppfattning är naturligtvis att LO:s nya premiebaserade avtalspension i normalfallet ska motsvara mer än 10 procent av slutlönen.

Vår nya pension?
PTK har förhandlat med SAF om ett nytt pensionsavtal i flera omgångar. Syftet har varit att övergå till ett system som liknar LO:s, vilket innebär att pensionerna för inkomster upp till 7,5 basbelopp (= ca 23.000 kr/mån) skulle bli helt premiebaserade. Förhandlingarna har strandat bl.a. på grund av oenighet om premiens storlek.

Jan Åhman





Nya pensionssystemet bra för postisar?!

I maj var vi några stycken från SEKO-post som deltog i en kurs om det nya pensionssystemet tillsammans med andra LO-kamrater på Runö Folkhögskola-dagcenter. "Lärarinnan" Linda Fredriksson hade mycket stora kunskaper om den nya pensionen. Hon hade följt alla förslag från riksdagens utredningar och läst på den lag som nu gäller. Hon kunde översätta detta till olika vardagssituationer för individen.

Bakgrunden till att det blev ett nytt system var, enligt de fem politiska partier som står bakom förslaget, att ATP var för ihåligt. Nåväl, som kursdeltagarna kunde höra under kursen från Metalls deltagare finns det andra beräkningar som antas ge ännu sämre pension med det nya systemet. Det var väl så vi nybörjare kände innan kursstarten. Många åsikter om "förlorare" - men vad är egentligen sanning ?!

Ställde krav
Partierna ställde krav på det nya systemet; trovärdigt, direkt samband mellan avgift och pension, robust i förhållande till samhällsekonomins svängningar, överskådligt etc. Sambandet mellan avgift och pension är ju uppenbar för den som har inkomster då avgiften dras ju direkt och man ser varje år hur man ligger till. Trovärdighet o s v återstår ju att se. Oavsett nuvarande och framtida pensionssystem, får man väl anse att frågan om pensionens storlek för de som har haft ett "obetalt" arbete hemma fortfarande är en het potatis. Till nästan 100 procent är det ju kvinnor som går ner i arbetstid ofrivilligt / frivilligt eller har dubbelt arbete = hemma + lönearbetet!

Alternativ
För att förvirra begreppen finns det ju "alternativa" pensioner:

  • inkomstpension
  • premiepension
  • garantipension
  • avtalspension/tilläggspension/ITP-P
  • Kompletterande avtalspension ITPK-P
  • privat pensionsförsäkring

18,5 % på inkomsten skall gå till inkomstpension, 2,5 % av detta får man placera själv i premiepension - det valet börjar år 2000. 9,25 % syns på löneavin, och arbetsgivaren måste också lägga till 9,25 %. (1999 är det 6,95 % = egenavgift sjukförsäkring) Låt inte lura dig och tro att arbetsgivaren bjuder på "sin" del. Det är nämligen dina pengar som du har tjänat ihop. Pension är inget annat än en uppskjuten lön. Dessutom är pensionsavgiften mindre än tidigare @ 20 %. Avgiftsväxling pratades det om inför det nya. Dvs arbetsgivaren får ju sänkt avgift eftersom 9,25 % tidigare inte drogs på lönen. Men att därmed höja bruttolönen med 9,25 % låter ju tydligen inte sig göras av tekniska skäl (?). Riksdagen utreder nu om man via grundavdrag kan justera "orättvisan".

Garantipension
Garantipension betyder att man garanteras pension om man inte får ihop tillräckligt med inbetalningar till inkomstpension. Idag får den, som har folkpension och dåligt med ATP-poäng för de femton bästa åren, ett tillskott för att få det någorlunda drägligt. Dessutom tillkommer ju eventuellt bostadstillägg. Garantipensionen kan sägas motsvara detta. Förenklat kan man säga att inkomster under 14 000 :-/mån ger kanske inte tillräckligt med inkomstpension. Det blir ju skatt på garantipension, dock skall man efter hyra och bostadstillägg ha ca 4000 :- till övriga utgifter, jämför försörjningsstödsnormen 2900 - 3500:- per månad beroende på vilken kommun man bor i ("socialbidragsnormen" före 1/1-98). Dock bör man ha bott 40 år i Sverige, annars minskas pensionen.

Vinnare och förlorare
Förutom inkomst av t ex lön, sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, räknas även att ha barn, studerat eller värnplikt in i pensionsinkomsten. Skillnaden mot ATP är att alla år räknas, inte bara de femton bästa. Det torde gynna postisar som brukar börja tidigt i förvärvslivet, även de postisar som är födda 1954 och senare. De omfattas ju helt av det nya. Födda 1938-53 omfattas av övergångsregler med varierande grad av ATP och nya pensionen. Det som ställer till det är ju att man fram till 1995 inte visste att pensionssystemet skulle ändras.
  Det talas ju om förlorare och vinnare. Höginkomsttagarna som studerar länge / sämre inbetalning och har få men väldigt högbetalda år, gynnades av ATP. Men de kanske kan avsätta till de skattegynnade privata pensionsförsäkringar som finns ? Man bör veta att det är bara inkomster upp till 7,5 basbelopp som är pensionsgrundande = 279 000 :-/år. Inkomster därutöver kan man inte få pensionsrätt för. Basbelopp och därmed pensionsgrunden höjs efter index.

Pension vid 61
Man kan redan vid 61 gå i pension, men sedan kan man också återvända till arbetslivet och därefter fortsätta pensionsutbetalningarna ! 67 år skall man ha rätt att arbeta till, men i dagsläget har ju kollektivavtalen skrivit bort detta. Nu vill en utredning att en lag skall förhindra kollektivavtalen från att avtala bort rätten till att arbeta till 67 år ?! Gissar att det är knappast LO-grupperna som skulle tycka om och kunna arbeta till 67 år ? Man får inte heller glömma bort att många av våra arbetskamrater p g a arbetsskador etc tvingas sluta före ålderspensionen. Det får naturligtvis inverkan på inkomstpensionen också. Postisar och andra inom LO har ju också avtalspension (ITP-P). Ger ju 10 % ovanpå ålderspensionen. Avtalet ger ju också möjlighet att gå i avtalspension innan ålderspension. 65 % av lönen blir det i så fall fram till ålderspension. Om man kombinerar detta med nya pensionssystemet, uppkommer ju frågan om hur stor pensionsavgift skall löntagare/arbetsgivare betala fram till ålderspension ? 18,5 % på avtalspensionen eller 18,5 % på den gamla 100 %-iga lönen ? Av vår lön avsätts 2 % varje år till kompletterande avtalspension (ITPK-P). Den delen får man ju välja var den skall placeras. Fungerar ungefär som premiepension.

Medellivslängd
När man väl går i pension beror utbetalning per månad på ett delningstal. Det talet uträknas efter förväntad medellivslängd i Sverige. Anta att du går i pension vid fyllda 65 år, medellivslängden är då 80 år = (80-65)x12 månader = 180 månader ? Har du då samlat i ladorna skall detta delas med 180 månader. Lever du längre än 80 år har du "lurat" systemet och kan betrakta dina månadsutbetalningar efter fyllda 80 år som bonus (obs ej svart humor !)

Banker / försäkringsbolag vill gärna att du har ett privat pensionssparande. Vår kurs var överens om att du som, i likhet med många, inte har så stort ekonomiskt utrymme ej skall spara. Varför leva på marginalen nu dvs skjuta upp eventuell konsumtion till pensionen?

Första besked
Ett första besked har troligen kommit innan du läser detta. Den medföljande broschyren är bra att ha, spar denna. Dock utlovar den för mycket när den påstår att ett stort antal fackliga ombud har fått särskild information. Det gäller än så länge inte inom SEKO-post. Beskedet du fått kan ge intryck av att din blivande pension enligt prognosen inte blir särskilt mycket. TÄNK DÅ PÅ ATT PROGNOSEN UTGÅR FRÅN ÅRET 1997. Studerade du eller var långtidssjuk etc, är din inkomst det året troligen inte i paritet med vad du brukar få. Varje år kommer ett sådant besked, prognosen blir därmed säkrare för varje gång.

Frågor om makar kan dela på barnår - pensionspremie, efterlevandeskydd för t ex sammanboende som inte är sambo enligt lagens mening o s v ställer du till Försäkringskassan.

Skrivet material:
ex "En bok om pension" - LO
Om premiepensionsvalet "Fackjournalen" nr 4 1998 - LO

Förklaringar:
ITP = Industrins och handelns TilläggsPension
ITP-P = Postens motsvarighet till ITP
ITPK-P = Kompletterande ITP-P
KÅP = Tidigare statlig Kompletterande ÅldersPension ("Kåpan"), följde med från statligt affärsverk till bolag.

Kurskamrater du kan plåga med dina frågor:
Gunilla Lecoq - Brevterminal Klara
Rodrigo Acuna - Brevterminal Klara
Jakob Gluz - Brevterminal Årsta

Micke Täll - Brevterminal Klara / Avdelningsstyrelsen





Nytt ITP-avtal - och hur går det med försäkringsföreningen?

Förhandlingarna mellan SAF och PTK om ITP-avtalet är inne i sitt slutskede. Förhandlingarna är av intresse för oss, eftersom vi har ett hängavtal, ITP-P, som reglerar våra tjänstepensioner.
  Idag innebär ITP-P för oss en tioprocentig tjänstepension fr.o.m. 65 år plus en kompletterande premiedel (ITPK-P) som utgår under fem år och där storleken på beloppet avgörs av hur de två procent som arbetsgivaren avsätter varje år förräntas.
  Syftet med omförhandlingarna av ITP-avtalet är fr.a. att helt övergå till en premiebaserad pension. Det innebär att den tioprocentiga garanterade pensionen ersätts av att arbetsgivaren betalar en premie som fonderas och där tillväxten på dessa pengar helt avgör tjänstepensionens storlek. Detta är ett lockande alternativ idag, när vi vet att börskurserna under de senaste 20-30 åren stigit i en brant kurva. Problemet är bara att få saker också kan rasa så snabbt utför som aktiekurser. Frågan är därför om en sådan sak som pensioner ska hanteras i dessa former. Nu är tydligen parterna beredda till det; oenigheten i förhandlingarna (som dragit ut på tiden) gäller fr.a. storleken på den premie som ska avsättas. PTK vill, enligt uppgifter i SvD, ha 4 procent och SAF är beredda att släppa till 3,5 procent.
  Fortsättning följer...

Försäkringsförening
Den minnesgode kanske erinrar sig att en sådan var på tal när vi våren 1986 fick välja var vi ville placera de 2 procent som arbetsgivaren avsätter till vår ITPK-P pension. Tanken är att en egen pensionsförening inom Posten skulle kunna sänka de omkostnader som knaprar på pensionspengarna.
  Frågan lever:
- Projektet drivs i olika etapper och i månadsskiftet mars/april räknar vi med att kunna ta ställning att gå vidare till en avslutningsfas, heter det i ett cirkulär från SEKO:s koncernfack.

/JÅ

(Facktuellt 2/1999)





Många frågor om pensionerna...och några svar!

Det skrivs och pratas mycket om pensioner i dessa dagar. Anledningen är dels att det nya allmänna pensionssystemet börjar gälla 1999, dels att LO:s nya avtal om tjänstepensioner för ca 1 miljon medlemmar träder i kraft samtidigt. Båda systemen ger den enskilde själv möjlighet att påverka placeringen av sina pensionspengar. LO:s avtal om tjänstepensioner gäller dock inte för oss som är anställda i Posten. Vi tillämpar tjänstemannasektorns ITP-avtal. Men även det avtalet är under omförhandling, så det finna alla anledning att titta litet närmare på de olika pensionssystemen!
  Jag ska här försöka att kort beskriva de viktigaste pensionssystemen som är aktuella idag.

Folkpension och ATP
Det allmänna pensionssystemet består idag av folkpension och ATP. Alla medborgare har rätt till folkpension och alla som haft någon inkomst av tjänst får dessutom ATP. Folkpensionen och ATP beskrivs i en artikel som finns här!
  Fr.o.m 1999 börjar folkpension och ATP succesivt att ersättas av ett helt nytt allmänt pensionssystem. Under övergångsperioden kommer man att få en del av pensionen från det gamla systemet, och en del från det nya systemet.

Det nya pensionssystemet
Det nya pensionssystemet består av två delar, garantipension och premiepension.
  Garantipensionen kan - enkelt uttryckt - sägas ersätta folkpensionen. Den kommer att uppgå till 1,9 basbelopp (5.763 kr/mån i dagens penningvärde) för den som är gift. Garantipensionen blir - till skillnad från folkpensionen - skattepliktig. Den ska dessutom räknas av från det man får i premiepension och/eller ATP. Garantipensionen betalas över statsbudgeten.
  Premiepensionen finansieras genom egenavgifter och arbetsgivaravgifter. Sammanlagt ska 18,5 procent av lönesumman avsättas till premiepensionen. Av dessa 18,5 procent får man - när systemet är fullt utbyggt - själv bestämma över placeringen av 2,5 procent, som placeras i ett individuellt premiepensionskonto. Premiepensionens storlek blir alltså beroende av löneutvecklingen, inflationen samt hur de 18,5 procent som avsatts förräntats.
  Under hösten 1999 kommer man för första gången att få välja hur och var man vill placera de pengar som avsätts till det individuella kontot: i vilken form de ska placeras (aktier eller räntebärande papper) och i vilket bolag.
  Det nya pensionssystemet är komplicerat och jag hoppas i kommande Facktuelltnummer kunna beskriva det lite mer utförligt.

Tjänstepension/Avtalspension
Utöver den pension man får från det allmänna pensionssystemet har den som är anställd också en tjänstepension eller avtalspension, som den också kallas eftersom den förhandlats fram och reglerats i avtal mellan fack och arbetsgivare.
Tjänstepensionen/Avtalspensionen ser idag olika ut, beroende på vilket avtalsområde man tillhör.

"LO:s avtalspension"
Just nu skrivs det mycket om det som kallas LO:s avtalspension. LO:s avtalspension omfattar ca en miljon LO-medlemmar - men den gäller inte för oss inom Postenoch den gäller inte heller för exempelvis Kommunals medlemmar. Vi har - än så länge - en annan form av avtalspension, jag återkommer strax till den.
  LO:s avtalspension syftar till att den enskilde ska få ca 10 procent av slutlönen i tjänstepension/avtalspension ovanpå den allmänna pensionen. Men avtalet innebär ingen garanti för detta, eftersom pensionen helt och hållet är beroende av hur de premier som avsätts förräntas. F.n. betalar arbetsgivarna 3,5 procent av lönesumman i premier, men LO och SAF är oeniga om hur många procent som måste avsättas för att klara den tänkta nivå på ca 10 procent.
  De LO-medlemmar som berörs av denna pension har i höst för första gången fått välja hur och var man vill placera sin premie. I den här pensionen får den enskilde bestämma över hela premiens placering. Alla försäkringsbolag är naturligtsvis med och slåss om att få placera pengarna, av de enkla anledningen att de tjänar pengar på det. Diskussionen handlar naturligtsvis också om vilket placeringsalternativ som lönar sig bäst i längden: aktier eller olika typer av räntebärande papper. Samma diskussion blir naturligtvis i än högre grad aktuell nästa år, när alla medborgare ska välja hur de 2,5 procent som man får bestämma över i det nya allmänna pensionssystemet ska placeras!

Vår avtalspension
Och faktiskt är den här frågan redan aktuell även för oss, trots att vi än så länge har en annorlunda avtalspension.
  Vår tjänstepension/avtalspension heter ITP-P och består av två delar.
  Dels - och än så länge viktigast - består den av en garanterad tilläggspension, som betalas ut från 65 år och livet ut. Den uppgår - enkelt uttryckt - till 10 procent av slutlönen.
  Dessutom ingår en kompletterade tilläggspension (ITPK-P) som - i normalfallet - betalas ut under fem år (man kan välja andra alternativ). Den kompletterande pensionen är premiebaserad, vilket innebär att arbetsgivaren varje år avsätter ett belopp som motsvarar två procent av min lönesumma. Den kompletterande pensionen blir alltså beroende av hur hög lön jag har, under hur många år som pengar hinner sättas av - men också hur pengarna placerats. Jag får nämligen själv avgöra hur och var jag vill att dessa pengar placeras. Om man inte brytt sig om att välja så placeras pengar hos FSO, Försäkringsföreningen för det statliga området. Vad jag vet så är det ett bra alternativ. Överläggningar pågår inom Posten och med facket om att eventuellt skapa en egen försäkringsförening.
  Om man har ca 15.500 kr i lön och haft en normal löneutveckling de senaste åren så är den kompletterande pensionen f.n. värd ca 900 kr/mån i fem år. Alla anställda får varje år ett besked om den egna situationen från Statens pensionsverk i Sundsvall.
  Det lär f.n. pågå förhandlingar om vår tjänstepension. Ingenting har sagts om vad dessa förhandlingar handlar om (vårt pensionsavtal är bara tre år gammalt). Troligen rör det sig om att man åtminstone från arbetsgivarhåll vill införa ett system även inom vårt område som liknar "LO:s avtalspension". Dvs ett pensionssystem som inte innehåller några fasta garantier om pensionens storlek utan som är helt beroende på hur avkastningen på de placerade premierna utvecklas.

Jan Åhman

Sammanfattning


Det pratas idag mycket om att pensionspremier och hur och var de ska placeras! Det här är de pensionssystem det handlar om:

  • Det nya allmänna pensionssystemet. Här kommer den enskilde fr.o.m 1999 att få bestämma om hur och var 2,5 procent (av totalt 18,5) ska placeras.
  • LO:s avtalspension. Berörda LO-medlemmar bestämmer själva om hur och var 3,5 procent (av 3,5) ska placeras. GÄLLER INTE FÖR OSS!
  • Vår kompletterande tilläggspension, ITPK-P. Man får bestämma över hur och var 2,0 procent (av 2,0) ska placeras. Glöm inte att det här (än så länge?) är ett komplement till den fasta tilläggspensionen som uppgår till 10 procent av slutlönen.
  • Sedan kan man ju den som har råd dessutom ha privata pensionsförsäkringar......


  • Till index för övriga pensionsartiklar!






    SEKO Klubb Årsta postterminal

    Free counter and web stats