Klubb Årsta postterminal





Pensionsfrågor - 2




Pensionsförhandlingar pågår

Utöver den allmänna statliga pensionen har alla anställda någon form av tjänstepension, som läggs ovanpå den allmänna ensionen.
  Tjänstepensionen kan vara förmåns- eller avgiftsbestämd (eller en mix av detta).
  Vår tjänstepension, ITP-P, är förmånsbestämd, vilket innebär att vi - enkelt uttryckt - får behålla tio procent av lönen när vi går i pensionen. De privatanställda LO-medlemmarna samt Kommunalanställda har sedan en tid avgiftsbestämda tjänstepensioner. Det innebär att arbetsgivaren sätter av en premie på x procent av min lön varje år. Pensionens storlek när jag går i pension blir då beroende av hur dessa pengar har förräntat sig.
  För att komplicera saken så har även vi en kompletterande tjänstepension, ITPK-P, som är avgiftsbestämd. Utöver de tio procent av lönen som vi är garanterade i den förmånsbestämda tjänstepensionen sätter arbetsgivaren varje år in ett belopp som uppgår till två procent av lönen. Denna kompletterande pension har bara funnits i ca tio år och är idag värd ca 1 000 - 1 500 kr/månad under de fem år som den enligt grundregeln betalas ut.

PTK avtalsbärare
Vår tjänstepension heter sedan 1995 ITP-P, som ursprungligen är ett pensionssystem för industrins tjänstemän. PTK, Privattjänstemannakartellen, är avtalsbärare. Dessförinnan hade vi under några år PA -91, som fortfarande gäller för ca 240 000 anställda i statliga myndigheter och affärsverk. PA -91:s pension är liksom vår förmånsbestämd.
  Nu pågår förhandlingar både för ITP och PA -91. Förhandlingarna gäller fr.a. detta:

• Övergång från förmånsbestämd till avgiftsbaserad pension
• Inträde i pensionsplanen vid tidigare ålder. Idag räknas tjänsteålder först från 28 år i vårt avtal.
• Deltidares och tidsbegränsat anställdas rättigheter. Enligt vår avtal omfattas inte deltidare/timanställda som har ett lägre åtagande än 40 procent av avtalet. Tidsbegränsat anställda kan få vänta i upp till ett år innan de omfattas. Enligt EU-direktiv är det olagligt att diskriminera dessa grupper, varför de här frågorna måste lösas, oavsett om man förhandlar om resten av avtalen eller inte.

Sega förhandlingar
Förhandlingarna om vårt avtal, ITP-P, har gått segt. Den främsta orsaken till detta är den tillnyktring som skett sedan börskurserna gått ner. Det finns en stor osäkerhet i avgiftsbestämda system. PTK ska under december ta ställning till hur man ska gå vidare. Dessutom - och även här har naturligtvis aktiekurserna påverkat - har man haft svårt att komma överens om hur många procent som måste betalas in för att garantera en anständig tjänstepension.
  För PA -91 pågår förhandlingar där målsättningen - enligt uppgifter i pressen - är att förhandla klart ett avtal kring årsskiftet. Det nya avtalet ska i så fall börja gälla fr.o.m. 1 januari 2003. Avsikten är att gå över till ett avgiftsbestämt system.

Lägre pensionsåldrar
I PA -91 finns också övergångsregler från äldre avtal med lägre pensionsåldrar för vissa grupper. Det gäller inte minst för många av oss på terminalerna. Dessa övergångsregler gäller nämligen för oss, genom en koppling till dem i det förhandlingsprotokoll som slöts, när vi gick över till ITP-P. I protokollet står också att

"Om övergångsreglerna till PA -91 skulle ändras, är parterna ense om att uppta överläggning i syfte att genomföra motsvarande förändring (i ITP-P/JÅ)".

Det är därför av största intresse hur de som nu förhandlar om PA -91 resonerar i denna fråga. Så här säger Helen Thornberg, ombudsman på SEKO, i Fackligt Perspektiv nr 11/2001:

"Reglerna kring sjukpension och övergångsbestämmelser om tidigare pensionsålder som finns i PA -91 kommer oförändrade att föras in ett nytt pensionsavtal".

Låt oss hoppas att den programförklaringen håller hela vägen ut!

Jan Åhman





ITP-förhandlingarna skjuts upp på nytt

PTK har under flera års tid förhandlat om ITP-avtalet, som i grunden reglerar den tjänstepension som även vi numera omfattas av (ITP-P).
  Förhandlingarna med arbetsgivaren har gång på gång strandat, senast i juni i år. Motsättningarna med arbetsgivaren, men även internt inom PTK, handlar framför allt om huruvida pensionen ska fortsätta att vara förmånsbestämd (idag garanteras man 10 procent av slutlönen) eller om man ska gå över till ett premiebestämt system (dvs arbetsgivaren sätter av en viss procent varje år varefter pensionens storlek blir beroende av hur värdet på de placerade medlen utvecklas).

EU-direktiv
SIF, som är det största förbundet inom PTK, har (tack och lov!) lagt ett förslag där man skulle behålla förmånsbestämd pension för inkomster upp till 23.000 kr/mån. Däremot skulle arbetsgivarens avgifter beräknas på ett annorlunda sätt. Andra experter inom PTK anser emellertid att SIF:s förslag innebär försämringar för dem med löner över 23.000 kr/mån samt att arbetsgivarens kostnader ökar för äldre anställda.
  När PTK:s styrelse träffades i månadsskiftet september/oktober beslöt man att återigen skjuta på frågan, nu till i december (2001). Tills dess ska nya beräkningar göras och eventuella ändringar i förslagen diskuteras.
  Ett problem i sammanhanget är det EU-direktiv som säger att även tidsbegränsat anställda och timanställda/deltidare med lägre anställningsåtagande än 40 procent ska omfattas av pensionsförmånerna. Enligt SvD den 2/10 tänker PTK kontakta arbetsgivarna för att lösa dessa frågor - men arbetsgivarna har inget större intresse att lösa enskilda frågor i avtalet.

/JÅ





Förhandlingarna om ny ITP-pension återigen i stå?

Enligt uppgift i SvD den 19 juni har förhandlingarna mellan PTK och Svenskt Näringsliv (=f.d. SAF) om ett nytt tjäsntepensionsavtal återigen gått i stå.
  PTK är bärare av det tjänstepensionsavtal, ITP, som efter bolagiseringen även gäller för oss postanställda.
  Oenigheten sägs gälla huruvida pensionen ska vara helt premiebestämd (vilket SN vill) eller en blandning av "grundtrygghet" (vad nu det kan betyda) och avgiftsbestämd pension, vilket PTK kräver.
  Svensk Näringsliv skall veckan efter midsommar lämna svar på PTK:s begäran att trots sitt nej till det senaste förslaget ändå fortsätta diskussionerna fram till den 11 september.





Pensionsåldern höjs till 67 år

I slutet av mars lade regeringen fram sin proposition om ändring av LAS för att ge arbetstagare "rätt" att stanna kvar i arbete till fyllda 67 år.
  Fackföreningarna är emot regeringens förslag, dels därför att det inkräktar på rätten att sluta kollektivavtal i den här frågan, dels därför att förslaget strider mot den verklighet som råder på arbetsmarknaden. Problemet idag är ju att allt fler inte ens orkar att arbeta fram till nuvarande pensionsålder, 65 år. Regeringens förslag ska ses mot bakgrund av de dåliga pensioner som det nya pensionssystemet beräknas ge, vilket kommer att tvinga den som vill ha en hygglig pension att arbeta längre.

"Valfrihet"
"Valfriheten" i det nya systemet innebär att man själv ska kunna bestämma när man vill gå i pension mellan 61-67 år. Normalt är arbetstagaren enligt nuvarande kollektivavtal skyldig att avgå vid 65 år. Under flera år har regeringen försökt få arbetsmarknadens parter att frivilligt ändra dessa bestämmelser om avgångsskyldighet i avtalen. Dessa försök har misslyckats eftersom parterna inte har velat ändra sina avtal. Därför driver nu regeringen - med stöd av andra borgerliga partier i riksdagen - igenom förändringen med lagstiftning.
  Enligt regeringsförslaget skall lagändringen börja gälla den 1 september 2001. Redan träffade kollektivavtal om avgångsskyldighet före 67 år får dock övergångsvis fortsätta att gälla t o m utgången av år 2002. "Rätten" att jobba till 67 år kommer därför att gälla fullt ut först från den 1 januari 2003.
  För oss på Posten kommer ändringen sannolikt att gälla från 1 oktober i år då vårt kollektivavtal upphör, och ett nytt skall träffas.
  Riksdagen kommer sannolikt att godkänna regeringens förslag.

Jan Åhman





Lokala pensionsrådgivare

När det avtal som reglerar vår tjänstepension, ITP-P, skrevs under för drygt fem år sedan, uttalade parterna att man skulle komma överens om "behov av medel för gemensamma och partsvisa informations- och utbildningsinsatser".
  Sedan hände det inte så mycket mer.
  Nu har SEKO:s koncernfack inom Posten tagit initiativ till att skapa en organisation med regionala pensionsrådgivare. Klubbarna inom varje SEKO-avdelning ska utse en rådgivare, i Stockholm blir det två. Dessutom ska det finnas en rådgivare inom varje verksamhetskommitté. Verksamheten hålls ihop av en centralt ansvarig.

Rådgivare
Rådgivarna kommer att utses under våren 2001. Tanken är att de ska vara ett stöd för de lokala fackliga företrädarna när det gäller olika typer av pensionsfrågor, och att de ska hjälpa enskilda medlemmar som har frågor kring sin pension, i första hand avtalspensionen.
  Därmed också sagt att det handlar om att ge information och rådgivning utifrån de lagar och avtal som gäller på området - och inte reklam för det ena eller andra bolagets pensionerbjudanden!

/JÅ





Nya förhandlingar om ITP-pensionen

Vår tjänstepension, ITP-P, gäller för alla tillsvidareanställda som har fyllt 28 år och har en ordinarie arbetstid som uppgår till minst 40 procent av heltidstjänstgöring.
  Det innebär, å andra sidan, att pensionsavtalet INTE gäller för timanställda. Avtalet gäller INTE HELLER för den som är tidsbegränsat anställd, oavsett anställningsprocent. Tidsbegränsat anställda omfattas av avtalet först efter 12 månaders anställning i en följd.
  Det finns numera ett EU-direktiv som förbjuder skillnader av det här slaget vad gäller sociala förmåner. Mot den bakgrunden påbörjade SAF och PTK (enligt SvD) den 6 oktober förhandlingar om justeringar i ITP-avtalet. Eftersom vårt pensionsavtal är ett hängavavtal till PTK:s så berörs även vi av dessa förhandlingar. Den första träffen resulterade (enligt SvD) endast i att man ska träffas igen om tre veckor.

Förmånsbestämd
Vår tjänstepension är vad man i försäkringssammanhang kallar för förmånsbestämd. Det innebär att vi - enkelt uttryckt - är garanterade tio procent av slutlönen i tjänstepension. För arbetsgivaren innebär detta att han får betala den "premie" som behövs för att täcka de tio procent som vi är garanterade.
  Vi har också numera en kompletterande tjänstepension, ITPK-P, som är avgiftsbestämd. Enligt den betalar arbetsgivaren årligen en fast premie som motsvarar två procent av lönen. Storleken på min kompletterande pension den dag jag slutar min anställning avgörs av hur stor premie som betalats in (vilket i sin tur beror på hur mycket jag tjänat) och värdet på den fond där jag har pensionspengarna placerade.
  Trenden på arbetsmarknaden är att gå över från förmånsbestämda system till avgiftsbestämda. Tidigare i år slöt exempelvis LO avtal om ett helt nytt pensionssystem för den privata marknaden, som innebär att hela tjänstepensionen grundas på att arbetsgivaren betalar in en premie på 3,5 procent.

Avgiftsbestämd
För arbetsgivaren är det, för det första, lockande med ett system där premien är fast och kostnaden lätt att beräkna - och där marknaden sedan får bestämma värdet av den anställdes pension. För det andra tror både arbetsgivare och fack - mot bakgrund av (förblindade av?) de senaste decenniernas exempellösa utveckling på börsen - att pensionerna på det här sättet kan bli högre till en lägre kostnad. För det tredje, och det skälet ska sannerligen inte underskattas, tjänar finanskapitalen stora pengar på förvaltningen av alla de fonder, som blir resultatet av denna omläggning. Till slut är det kanske så, att fondförvaltarna är de enda säkra vinnarna på att tjänstepensionspremierna - men också en stor del av det allmänna pensionssystemet genom premiepensionen - släpps fria på fondmarknaden!
  Mot den här bakgrunden är det inte konstigt att de nya förhandlingarna mellan PTK och SAF om ändringar i ITP-pensionen också kan komma att gälla en övergång till ett helt avgiftsbaserat system, liknande det LO redan slutit. Sådana förhandlingar pågick fram till våren 1999, men sprack i slutskedet.

Jan Åhman





Det orange kuvertet 2000 - läsanvisningar

Alla ska nu ha fått årets "Orange kuvert". Det innehåller dels ett beslut om de pensionsrätter som man hittills tjänat in, dels en prognos över vad man kan tänkas få i allmän pension.

Pensionsrätterna
Det ser tjusigt ut med den tabell som redovisar ens intjänade pensionsrätter - men hur många har möjlighet att kontrollera den? Vill man göra det så går det till så här.
1. Du måste ha tillgång till dina ATP-poäng. Dem beställer du hos Försäkringskassan.
2. Du måste känna till basbeloppen för respektive år (det förhöjda basbeloppet 1995-98). Basbeloppen hittar du längst bak i häftet som följer med i röda kuvertet.
3. För att kontrollera kolumnen med "Pensionsgrundande inkomst" multiplicerar du respektive års ATP-poäng + 1,0 med samma års basbelopp. Då ska det förhoppningsvis stämma med det belopp som står i den kolumnen. Exempel: Din ATP-poäng år 1987 var 4,2 och basbeloppet detta år 24.100. Då blir resultatet (4,2 + 1) * 24.100 = 125.300 - vilket det förhoppningsvis står i ditt besked!
4. För att kontrollera din "Pensionsrätt för Inkomstpension" multiplicerar du årets "Pensionsgrundande inkomst" med 18,5% tom 1994, därefter med 16,5%. Det tal som du då får multipliceras med det bråktal som gäller för din årskull i den nya pensionen och som redovisas i en särskild tabell i denna artikel.. Exempel: om jag är född 1947 multiplicerar jag med 13/20.
5. Kontrollen av "Pensionsrätt för Premiepension" går till på samma sätt. Det är bara det att här multiplicerar du med 2% istället för 18 respektive 16,5%. Tjugondedelsreduceringen är densamma.

Prognosen
Prognossidan består av två delar. På den nedre delen har man redovisat dina pensionsrätter för inkomst- respektive premiepension.
  Uppgiften för premiepensionen (den blå rutan) är en enkel summering av de belopp som redovisas i beslutet.
  Det belopp som redovisas för inkomstpensionen (röda rutan) är däremot en summering av dina pensionsrätter för inkomstpension uppräknade med inkomstindex. Vill man kontrollera denna siffra så måste man gå in på www.pension.nu och leta fram de indextal som gäller för uppräkning med inkomstindex. Det kräver en hel del arbete och det är inte säkert att man lyckas få det att stämma exakt; inte för mig i alla fall!

Kommande pension
Nu kommer vi till det verkligt intressanta: prognosen över min kommande pension!
• Det som redovisas i röda kuvertet är min begynnelsepension. I alla fall för oss i mellangenerationen verkar den stämma på ett ungefär - förutsatt att man håller sig till 0-tillväxtskolumnen! Den "tillväxt" man här räknar med är utvecklingen av genomsnittsinkomsten i Sverige fram till den dag jag går i pension.
  Den andra kolumnen med 2 procents real ökning av genomsnittsinkomsten är - historiskt sett - en fantasiprodukt. Den genomsnittliga årliga reala tillväxten av genomsnittsinkomsten mellan 1964 - 1998 uppgår - så som den redovisas i inkomstindex - till ca 0,7 procent! Och då ligger det mesta av den reala ökningen i början av 70-talet! (Jämför också min artikel om reallöneutvecklingen!)
  • Det är alltså det första årets pension som prognosen anger. Men vad händer sedan? Jo, den pension som uppges i pensionsbeskedet ska följsamhetsindexeras. Det innebär att när man räknat fram beloppet har man antagit att den framtida ökningen av genomsnittsinkomsten ska bli minst 1,6 procent i reala termer. Blir den inte det så sänks den pension som prognosen säger. Det framgår av stycket ovan att det finns en uppenbar risk för att så kommer att ske!
  • För den som är född till och med 40-talet kan prognosen för begynnelsepensionen stämma. För senare årskullar blir det mer svårbedömt, eftersom premiepensionen (fondsparandet) får en allt större betydelse samtidigt som det mer stabila Fp/ATP-systemet upphör för deras del.




Ändring i pensionsavtalet

Fr.o.m. den 1 mars (2000) görs vissa ändringar i reglerna för sjukpension i ITP-P avtalet, men också i gamla PA-91 T.

Den s.k. 105-dagarsregeln tas bort ur ITP-avtalet och ersättningstabellen för sjukpension har krympts från fyra till tre nivåer samtidigt som beloppen har ändrats.

Enligt PA-91 har man rätt till sjukpension endast i det fall man slutar sin anställning och gör det med hel förtidspension. Enligt de nya reglerna får man sjukpension även om man slutar med partiellt sjukbidrag eller förtidspension.
(Den som fortfarande går på PA-91T får så länge man är anställd "sjukpension" genom en samordning mellan lön och förmån. PA-91 gäller för de anställda i Posten som inte var helt arbetsföra - och ännu inte är det - när det nya pensionsavtalet, ITP-P, infördes 1996.)

/JÅ

  • Ändringsavtalet 2000-02-03
  • Besök klubbens pensionssida!





    SEKO Klubb Årsta postterminal

    Free counter and web stats

     
  •