Klubb Årsta postterminal





Pensionsfrågor - 3




Stanna kvar till 67 år

Som bekant har man i det nya pensionssystemet rätt att skjuta på pensioneringen till 67 år. Från och med 2003 är denna "rätt" ovillkorlig enligt lagen. Fram tills dess har det gällt vissa villkor. SEKO har ansett att dessa varit uppfyllda inom Posten men arbetsgivaren har haft motsatt uppgift.
  Frågan har gått till central förhandling och där har parterna kommit överens om att man redan nu har rätt att stanna till 67 år i Posten om man så önskar.

Jan Åhman

Not. Den allmänna pensionsåldern är 65 år. I det nya pensionssystemet införde man en laglig rätt att arbeta kvar till 67 år och skjuta upp sitt uttag tills dess. Förändringen tillkom därför att många med största sannolikhet kommer att få så dåliga pensioner i det nya pensionssystemet att man måste arbeta till 67 år. Samtliga riksdagspartier förutom (v) står bakom det nya pensionssystemet.





Posten erbjuder delpension

Posten erbjuder nu anställda på Årsta och Tomteboda som fyllt 60 år en möjlighet att ta delpension.

Förmånligare
Delpensionen gäller tidigast från 60 år och intill 65 år. Den kvarvarande deltidsanställningen måste omfatta minst 40 procent av heltid. Pensionen och deltidsanställningen tillsammans får omfatta högst den anställningsprocent man har idag. Den som har en konstitutorialanställning måste säga upp denna.
  Pensionen beräknas enligt reglerna i ITP-P, ålderspension före 65 år (punkt 5.2.1). Denna regel är förmånligare än den som gäller om man går vid 60 eller 63 år enligt övergångsbestämmelserna, vilket belyses av följande exempel.

84 procent
Om jag arbetar heltid och har 18.000 i månadslön och i genomsnitt hade 500 kr/mån i ob-tillägg och andra pensionsgrundande tillägg året förra året, har full tjänstetid (30 år) och ansöker om 50 procent i delpension blir ersättningen denna:

• 50 procent i lön = 9.000 kr/mån
• 50 procent i delpension = 6.647 kr/mån = 72 procent av pensionsmedförande lönen.
• SUMMA per månad lön + delpension = 15.647 kr/mån = 84,6 procent av nuvarande heltidslön. Till detta kommer i detta exempel 250 kr/mån i ob-tillägg om man i den kvarvande deltidsanställningen är berättigad till detta.
  Den som går i pension enligt övergångsbestämmelserna vid 60 år får enligt de regler som då gäller 65 procent av den pensionsmedförande lönen. I detta exempel blir det 12.025 kr/mån = 65 procent av nuvarande heltidslön.

Delpensionen kan omprövas om man blir långtidssjukskriven eller beviljas sjukbidrag eller förtidspension. Man kan själv välja att avsluta delpensionen och övergå till hel pensionering enligt övergångsreglerna (och de villkor som gäller för den). Man tillåts däremot inte att avsluta delpensionen för att återgå i tjänst på de procent som delpensionen omfattar.

Konsekvenser
Den "ordinarie" tjänstepensionen vid 65 år(ITP-P) beräknas på deltidsanställningens pensionsmedförande lön och den pensionsmedförande lön som ligger till underlag för delpensionen. Det innebär en något lägre tjänstepension (eftersom den pensionsmedförande lönen för delpensionen "fryses" vid det belopp som gäller när man går i delpension. Exempel. Om min pensionsmedförande lön när jag går i delpension är 18.500 kr beräknas tjänstepensionen för delpensionsdelen på detta belopp. Min pensionsmedförande lön för deltidsanställningen har naturligtvis höjts något fram till 65-årsdagen. Å andra sidan gör kapningsreglerna i pensionsavtalet att jag inte får tillgodoräkna mig de senaste fem årens lönehöjningar fullt ut, varför skillnaden i slutänden inte blir så stor jämfört med om jag jobbat heltid fram till 65 år). Dessutom beräknas tjänstetidsfaktorn för delpensionen fram till 65 år, vilket kan vara av betydelse för den som inte uppnått full tid (30 år) när man går i delpension.

Påverkas något
På samma sätt påverkas också den kompletterande tjänstepensionen (ITPK-P) något. Arbetsgivaren fortsätter att betala in premien till ITPK-P:n för deltidsanställningen och delpensionen, men eftersom delpensionens pensionsmedförande lön "fryses" blir premien för den delen något lägre.).
  Not. Den "ordinarie" tjänstepensionen vid 65 år uppgår - enkelt uttryckt - till 10 procent av den pensionsmedförande lönen. Den kompletterande tjänstepensionen innebär att arbetsgivaren betalar in två procent av min lön i premier; pensionens storlek blir beroende av hur dessa premier förräntar sig i det bolag jag själv valt.
  Den allmänna statliga pensionen påverkas såtillvida att ingen pensionsavgift betalas in för delpensionen (men självklart för deltidsanställningen).

Bra erbudande
Sammanfattningsvis kan man säga att detta är ett mycket förmånligt erbjudande till den som är intresserad av att trappa ner - förutsatt att man har uppnått en skaplig tjänstetid.
  Om man har rätt att gå vid 60/63 år enligt övergångsbestämmelserna kan man avbryta sin delpension och gå i hel pension. För den som har rätt att gå vid 60 år kan det exempelvis vara intressant att först ta delpension ett par år och senare gå med hel pension. Pensionen enligt övergångsbestämmelserna räknas upp med drygt tre procent för varje år som man senarelägger sin pensionering. Det innebär att man vid 62,5 års ålder får en pension på ca 73 procent.

Vill man ansöka om delpension ska man vända sig till personalenheten. En förutsättning för att få delpensionen är också att man kan komma överens om hur deltidsanställningen ska läggas.

Jan Åhman

Årstaaklubbens lathund om pensioner beskriver utförligt de olika delarna i Postens tjänstepension.





Tjänstepensionen
Skandia och AMF raggar kunder

En del medlemmar har under det senaste halvåret blivit uppringda av försäljare från Skandia, som vill att man ska flytta över sin kompletterande tjänstepesnion till dem. Nyligen har också AMF Pension börjar skicka ut erbjuda om samma sak.
  Det kan då vara bra att känna till följande.

ITPK-P
1. Vår tjänstepension heter ITP-P. Den innehåller först och främst en förmånsbestämd del, som innebär att man enkelt uttryckt får tio procent av sin slutlön i pension från Posten vid 65 år. I pengar gör detta för en normal sorterare ca 1.750 kr/mån livet ut.
  Den innehåller dessutom en kompletterande tjänstepension, ITPK-P, som är premiebestämd. Arbetsgivaren betalar varje år in en premie som uppgår till två procent av min pensionsmedförande lön; storleken på min kompletterande tjänstepension blir därefter helt beroende på hur dessa två procent förräntar sig. Värdet idag för ITPK-P (inklusive KÅPAN, som föregick ITPK-P) är ca 1.400 kr/mån under de fem år som ITPK-P betalas ut (placering i FSO, inget familjeskydd eller återbetalningsskydd).

Välja själv
2. Man får själv välja hur och i vilket bolag man vill att arbetsgivaren ska placera mina ITPK-P premier.
  1996 fick alla anställda hemskickat ett formulär där man gjorde sina val. Man fick välja i vilket bolag man ville placera sina pengar och om man villa ha dem i en ren fondförsäkring (enbart aktier) eller traditionell försäkring (blandad kompott). Man skulle också bestämma om man villa ha ett familjeskydd (enkelt eller dubbelt eller inget alls) och/eller återbetalningsskydd. Familjeskyddet och återbetalningsskyddet är ett skydd för efterlevande, men kostnaden för dem tas från min premie och minskar därför i slutändan min pension.

FSO
3. Den som 1996 inte brydde sig om att välja fick sina pengar placerade i en traditionell försäkring hos FSO (Försäkringsföreningen för det statliga området) med enkelt familjeskydd samt återbetalningsskydd.

4. Det val man gjorde 1996 gäller tillsvidare, men jag kan när som helst göra en ändring i mina val. Jag kan byta bolag och typ av försäkring och jag kan ta bort eller lägga till familjeskydd och återbetalningsskydd. Men man bör känna till att de ändringar jag gör gäller för de premier som betalas in efter ändringen; de gäller inte retroaktivt för det som redan betalats in.

Kolla först
5. Det Skandias försäljare nu är ute efter är att jag ska byta bolag och i fortsättningen låta placera min premie hos dem. Om man tycker deras anbud verkar lockande så bör man först kolla avkastningen hos det bolag jag har idag - och kanske något till, om jag nu ändå ska göra mig besväret att byta. Man bör också begära uppgift om familjeskydd och återbetalningsskydd ingår i förutsättningen för de kalkyler som presenteras - i synnerhet återbetalningsskyddet kan påverka avkastningen en hel del på sikt.
  Vidare bör man kolla hur mycket bolaget tar i avgift för att sköta mina pengar. På lång sikt kan detta betyda mer än avkastningen, som svänger mellan olika år och bolag. Skandias försäljare - till exempel - ska ju ha betalt, ofta bra betalt, och deras ersättningar bekostas av mina premier.
  När Skandias försäljare ringer upp uttrycker de sig på ett sätt som fått flera att tro att Posten skulle stå bakom deras kampanj. Så är inte fallet.

Jan Åhman





Pensionsskolan:
Orange kuvertet 2002


I år (2002) distribueras det "Orange kuvertet" redan i månadsskiftet februari-mars i Stockholmsområdet. Det innehåller dels ett beslut om pensionsrätterna för år 2000, dels en prognos över vad man kan tänkas få i allmän pension.
  Innehållet i det orange kuvertet har i år utformats på i stort sett samma sätt som förra året - men vikningen är litet enklare i år!


Pensionsrätterna (sid 3)
Låt oss börja på sidan 3. Där redovisas din pensionsgrundande inkomst och dina intjänade pensionsrätter för år 2000.

Pensionsgrundande inkomst
Först redovisas dels din pensionsgrundande inkomst för år 2000, dels de pensionsgrundande belopp som du dessutom kan vara berättigad till. Det gäller om du haft förtidspension (sjukpension), studier eller barnår.
  Hur den pensionsgrundande inkomsten och beloppen räknas fram finns beskrivet i Pensionsskolan 1-5 (Pdf-filer). Eftersom det handlar om inkomsten två år tillbaka i tiden måste du ha sparat dina deklarationspapper och slutskattsedeln för 2000 (= den som kom hösten 2001) för att kunna kolla om Försäkringskassan räknat rätt.
  Den pensionsgrundande inkomsten och beloppen summeras till ditt pensionsunderlag för år 2000.

Pensionsrätter
I nästa steg ska dina pensionsrätter för 2000 beräknas. Pensionsrätten för inkomstpension uppgår till 16% och pensionsrätten för premiepension uppgår till 2,5% av pensionsunderlaget. Exempel: Om ditt pensionsunderlag uppgår till 189.000 kr så blir pensionsrätten för inkomstpension 189.000 * 16% = 30.240 kr. Detta gäller för den som är född 1954 eller senare. Den som tillhör "mellangeneration", 1938 - 1953, ska dessutom multiplicera med det bråktal som gäller för respektive årgång enligt en särskild tabell som finns tillgänglig på Tomtebodaklubbens hemsida (eller Försäkringskassans pensionssida). Exempel: Om jag är född 1947 ser beräkningen av min pensionsrätt för inkomstpension ut så här: 189.000 * 16% * 13/20 = 19.656 kr.
  Beräkningen av pensionsrätten för premiepension går till på samma sätt (189.000 * 2,5% *13/20 = 3.071 för den som är född 1947).
  Den reducerade pensionsrätten för dem som är födda 1953 eller tidigare kompenseras av att dessa årgångar också får pension från det gamla systemet.
  OBSERVERA att det som står på denna sida är ett beslut som kommer att påverka din framtida pension. Du bör därför åtminstone göra en rimlighetskontroll av siffrorna!


Pensionsbehållningen (sid 2 och 5)
Om vi nu bläddrar tillbaka till sidan 2 så redovisas där min sammanlagda behållning av intjänade pensionsrätter till inkomstpensionen.
  Den sammanlagda behållningen - eller rättare sagt värdet - av mina pensionsrätter till premiepensionen redovisas på sidan 5.

Inkomstpensionen (sid 2)

1. Den ingående pensionsbehållningen är din sammanlagda behållning t.o.m. 1999, så som den redovisades i förra årets orange kuvert. Vill du ha en förklaring till hur det belopp som står på den här raden har kommit till får du titta in på Pensionssidan på Tomtebodaklubbens hemsida, adress i slutet på denna artikel! Exempel. Ingående pensionsbehållning (t.o.m. 1999) är i det här fallet 851.111 kronor.
2. På nästa rad anges pensionsrätten för 2000, den siffran har hämtats från sidan 3. Exempel. Enligt uträkningen ovan tjänade jag i det här exemplet 2000 in en pensionsrätt på 19.656 kr.
3. Så kommer vi till "arvsvinsten". Varje år fördelas de intjänade pensionsrätterna från dem i min årskull som avlidit under året till oss övriga. Beloppet fastställs av Försäkringskassan. Exempel. I det här fallet har Försäkringskassan beräknat arvsvinsten till 2.626 kr.
4. Indexförändringen. Mina pensionsrätter räknas varje år upp med inkomstindex (inkomstindex förklaras på Tomtebodaklubbens hemsida). Konkret betyder det i detta fall följande. Min pensionsbehållning enligt 1-3 ovan (ingående pensionsbehållning tom 1999, pensionsrätten för 2000 samt arvsvinsten) skall räknas om med förändringen i inkomstindex mellan åren 2001 (=103,20) och 2002 (=106,16). I procent innebär detta en förändring med +2,868%.
  Gör man denna beräkning blir resultatet i detta fall: (851.111 + 19.656 + 2.626) * 2,868,% = 25.050 kr
5. Till sist kommer ett avdrag för administrationskostnader. Administrationskostnaden beräknas genom en förvaltningskostnadsfaktor, vars storlek regeringen beslutar om för varje år. För år 2001 är faktorn 0,999640, vilket innebär att den sammanlagda behållningen i det här exemplet (enligt punkt 1-4 ovan) på 898.443 kr (851.111 + 19.656 + 2..626 + 25.050) ska minskas med 0,999640, vilket innebär att behållningen sjunker till 898.120 kr = minus 323 kr .
6. Utgående pensionsbehållning blir därmed: 851.111 + 19.656 + 2..626 + 25.050 - 3323 = 898.120 kr.

Observera att detta är min behållning uppräknad som om jag skulle börja ta ut min pension den 1 januari 2002. Nu har jag inte gjort det, så låt oss därför till sist ta en titt på prognosen över min framtida pension!

Premiepensionen (sid 5)
På sidan 5 redovisas värdet av dina pensionsrätter till premiepensionen.

1. Först redovisas de intjänade pensionsrätterna för åren 1995 (när systemet trädde i kraft) - 1999. Dessa uppgifter har redovisats i de tidigare orange kuverten som du fått.
2. Därefter kommer räntan på dessa pensionsrätter under den tid som pengarna förvaltats av Premiepensionsmyndigheten (PPM). De avgifter för din pension som betalas in till PPM förvaltas av myndigheten en tid innan de placerar pengarna i den eller de fonder som du har valt.
3. Avgift för PPM:s driftskostnad. Vad som inte syns i orange kuvertet är den ytterligare avgift som din fondförvaltare tar ut. Den uppgiften finns i den redovisning över fonderna som finns hos PPM.
4. På nästa rad redovisas så hur värdet av dina pensionsrätter förändrats det senaste året. Här blir siffrorna olika, beroende på hur din förvaltare skött sig. Många har i år ett minus på denna rad eftersom de flesta placerat sina pengar i aktier och aktier i många fall har utvecklats negativt i värde det gångna året!
5. Till sist redovisas så vad som återstår i intjänade pensionsrätter t.o.m. 1999.
6. Under denna rad redovisas den intjänade pensionsrätten för år 2000 (hämtas från sid 3). Dessa pengar placeras först i år.


Prognosen (sid 1)
Prognossidan (sid 1) består av två delar. På den nedre delen har man redovisat dina pensionsrätter för inkomst- respektive premiepension.
  Uppgifterna har hämtats från sidan 2 och 5 i beskedet och ska förhoppningsvis innehålla samma siffror som redovisas där!

Kommande pension
Nu kommer vi till det verkligt intressanta: prognosen över min kommande pension!
• Det som redovisas i det orange kuvertet är min begynnelsepension. I alla fall för oss i mellangenerationen verkar den stämma på ett ungefär - förutsatt att man håller sig till 0-tillväxtskolumnen! Den "tillväxt" man här räknar med är utvecklingen av genomsnittsinkomsten i Sverige fram till den dag jag går i pension. 0-tillväxtskolumnen är egentligen ett falskt namn eftersom den förutsätter att inkomsten stiger så mycket att den håller jämna steg med prisutvecklingen.
  Den andra kolumnen med 2 procents real ökning av genomsnittsinkomsten är - historiskt sett - en fantasiprodukt. Den genomsnittliga årliga reala tillväxten (=tillväxt utöver prishöjningarna) av genomsnittsinkomsten mellan 1964 - 1998 uppgår - så som den redovisas i inkomstindex - till ca 0,7 procent! Och då ligger det mesta av den reala ökningen i början av 70-talet! (Jämför också mina artiklar om reallöneutvecklingen.
  • Det är alltså det första årets pension som prognosen anger. Men vad händer sedan? Jo, den pension som uppges i pensionsbeskedet ska följsamhetsindexeras. Det innebär att när man räknat fram beloppet har man antagit att den framtida ökningen av genomsnittsinkomsten ska bli minst 1,6 procent utöver prisutvecklingen. Blir den inte det så sänks den pension som prognosen säger. Det framgår av stycket ovan att det finns en uppenbar risk för att så kommer att ske!
  • För den som är född till och med 40-talet kan prognosen för begynnelsepensionen stämma. För senare årskullar blir det än mer svårbedömt, eftersom premiepensionen (fondsparandet) får en allt större betydelse samtidigt som det mer stabila Fp/ATP-systemet upphör för deras del.

Jan Åhman





Nytt pensionsavtal - men inte för oss!

Dagarna före jul undertecknades ett nytt pensionsavtal för statligt anställda tjänstemän och arbetare. Avtalet ersätter det PA -91, som före bolagiseringen även gällde för oss. Vi ska därför med en gång slå fast att detta avtal inte omfattar oss. Vårt pensionsavtal heter ITP-P. Även ITP-P har varit föremål för omförhandlingar, men dessa ligger f.n. nere.
  Vi berörs av PA -91 enbart för dem som varit långsjuka sedan ITP-P infördes 1995-96 samt dem som omfattas av de övergångsregler om tidigare pensionsåldrar som ursprungligen reglerades i PA -91. Vad gäller pensionåldrarna (exempelvis sorterares och brevbärares rätt att gå vid 60 år) så har dessa ograverat lyfts över till det nya avtalet .För långsjuka fortsätter PA -91 (egentligen PA 91T, som i Tillämpningsavtal, som det heter) att gälla.

Premiebaserat
Det nya PA -91 innebär att man även inom detta avtalsområde helt går över till ett premiebaserat pensionssystem för alla inkomster under 7,5 basbelopp (= ca 23.600 kr/mån). Enligt avtalet betalar arbetsgivaren in en premie på 2,3 procent på lönesumman för dessa inkomster. Sven-Olov Hellman från SEKO bedömer att dessa 2,3 procent ska ge en pension som i slutändan minst motsvarar de tio procent av slutlönen som avtalet hittills inneburit. Dessutom kvarstår den kompletternade pensionen, KÅPAN, samtidigt som premien höjs från 1,5 till 2 procent. Sammantaget avsätts alltså 4,3 procent till dessa statsanställdas pensioner.
  För inkomster utöver 7,5 basbelopp utgår en förmånsbestämd pension på 60 procent av lönen upp till 20 basbelopp samt 30 procent upp till 30 basbelopp.

Delpension
En intressant nyhet i avtalet är den delpension, som varit ett av SEKO:s viktigaste krav i förhandlingarna. Delpensionen innebär att man från 61 års ålder kan gå ner till lägst 50 procent av heltid och få en pension som uppgår till 60 procent av den lön man förlorar. Sammantaget med den lön man får för de minst 50 procent man arbetar innebär det att man behåller 80 procent av heltidslönen! Många har redan frågat om detta lockande alternativ för sorterare och brevbärare som fått nog av Posten - tyvärr gäller den alltså inte för oss!

Placera själv
De 2,3 procent som finansierar "grundpensionen" kommer den enskilde själv att bestämma placeringen av. De 2 procent som avsätts till Kåpan kommer däremot som tidigare att placeras hos FSO (Försäkringsföreningen för statliga området).
  I vårt ITP-system är det ju så att vi får placera de 2 procenten till ITPK-P (motsvarigheten till Kåpan) själva. Däremot placerar arbetsgivaren de premier som garanterar vår grundpension, tio procent av slutlönen.

Övergångsregler
Avtalet gäller från 1 januari 2003. Det innehåller också övergångsregler för dem som har nära till pension. De som har högst fem år kvar till pension får pension enligt gamla avtalet. De som är födda 1943 eller tidigare förs stegvis över på det nya avtalet.

Fingervisning
Avslutningsvis. Det avtal som jag redogjort för gäller inte för oss som är anställda i Posten (förutom de detaljer jag nämnde inledningsvis). Däremot kan avtalet ge en fingervisning om hur vårt pensionsavtal kan komma att se ut om/när förhandlingarna om ett nytt ITP-P avtal tar fart igen.

Jan Åhman

Noter.
Premiebaserad. Innebär att arbetsgivaren avsätter en viss avtalad premie årligen till min framtida pension. Pensionens storlek blir helt beroende av hur värdet på de avsatta premierna utvecklas.
Förmånsbaserad. Betyder att jag är garanterad en viss pension (exempelvis tio procent av slutlönen - enkelt uttryckt - för de flesta av oss). Även i detta fall betalar arbetsgivaren en premie till ett försäkringsbolag eller liknande, men storleken på premien och utvecklingen av en fondering av premierna är helt en affär mellan arbetsgivaren och försäkringsbolaget - min pension uppgår till - exempelvis - tio procent av lönen oavsett hur premierna/fonderna utvecklas.






Det orange kuvertet 2001

Det "Orange kuvertet" skickas ut under våren varje år.
  År 2001 distribuerades det i slutet av maj i Stockholmsområdet. Det innehåller dels ett beslut om 1999 års pensionsrätter, dels en prognos över vad man kan tänkas få i allmän pension.
  Innehållet i det orange kuvertet utformades 2001 litet annorlunda än året innan. Så som det ser ut 2001 är det tänkt att det ska komma att se ut i framtiden.

Pensionsrätterna (sid 7)
Låt oss börja på näst sista sidan, sid 7. Där redovisas din pensionsgrundande inkomst och dina intjänade pensionsrätter för 1999.

Pensionsgrundande inkomst
Först redovisas dels din pensionsgrundande inkomst för år 1999, dels de pensionsgrundande belopp som du dessutom kan vara berättigad till. Det gäller om du haft förtidspension (sjukpension), studier eller barnår.
  Hur den pensionsgrundande inkomsten och beloppen räknas fram redovisas på annan plats i denna artikel. Eftersom det handlar om inkomsten två år tillbaka i tiden måste du ha sparat dina deklarationspapper och slutskattsedeln för 1999 (= den som kom hösten 2000) för att kunna kolla om Försäkringskassan räknat rätt.
  Den pensionsgrundande inkomsten och beloppen summeras till ditt pensionsunderlag för år 1999.

Pensionsrätter
I nästa steg ska dina pensionsrätter för 1999 beräknas. Pensionsrätten för inkomstpension uppgår till 16% och pensionsrätten för premiepension uppgår till 2,5% av pensionsunderlaget. Exempel: Om ditt pensionsunderlag uppgår till 192.500 kr så blir pensionsrätten för inkomstpension 200.000 * 16% = 30.800 kr. Detta gäller för den som är född 1954 eller senare. Den som tillhör "mellangeneration", 1938 - 1953, ska dessutom multiplicera med det bråktal som gäller för respektive årgång och som redovisas i en särskild tabell i denna artikel. Exempel: Om jag är född 1947 ser beräkningen av min pensionsrätt för inkomstpension ut så här: 192.500 * 16% * 13/20 = 20.020 kr.
  Beräkningen av pensionsrätten för premiepension går till på samma sätt.
  Den reducerade pensionsrätten för dem som är födda 1953 eller tidigare kompenseras av att dessa årgångar också får pension från det gamla systemet.
  OBSERVERA att det som står på denna sida är ett beslut som kommer att påverka din framtida pension. Du bör därför åtminstone göra en rimlighetskontroll av siffrorna!

Pensionsbehållningen (sid 6)
Om vi nu bläddrar tillbaka till sidan 6 så redovisas där min sammanlagda behållning av intjänade pensionsrätter.

Inkomstpensionen
Det intressanta avsnittet på denna sida är det om inkomstpensionen.

1. Den ingående pensionsbehållningen är din sammanlagda behållning t.o.m. 1998, så som den redovisades i förra årets orange kuvert. Vill du ha en förklaring till hur det belopp som står på den här raden har kommit till får du titta in på Pensionssidan på Tomtebodaklubbens hemsida, adress i slutet på denna artikel! Exempel. Ingående pensionsbehållning (t.o.m. 1998) är i det här fallet 817.123 kronor.
2. På nästa rad anges pensionsrätten för 1999, den siffran har hämtats från sidan 7. Exempel. Enligt uträkningen ovan tjänade jag i det här exemplet 1999 in en pensionsrätt på 20.020 kr.
3. Så kommer vi till "arvsvinsten". Varje år fördelas de intjänade pensionsrätterna från dem i min årskull som avlidit under året till oss övriga. Beloppet fastställs av Försäkringskassan. Exempel. I det här fallet har Försäkringskassan beräknat arvsvinsten till 2.227 kr.
4. Indexförändringen. Mina pensionsrätter räknas varje år upp med inkomstindex, som förklaras på annan plats i artikeln. Konkret betyder det i detta fall följande. Min pensionsbehållning enligt 1-3 ovan (ingående pensionsbehållning tom 1998, pensionsrätten för 1999 samt arvsvinsten) skall räknas om med förändringen i inkomstindex mellan åren 2000 (=101,73) och 2001 (=103,20). I procent innebär detta en förändring med +1,445%.
  Gör man denna beräkning blir resultatet i detta fall: (817.123 + 20.020 + 2.227) * 1,445% = 12.129 kr
5. Till sist kommer ett avdrag för administrationskostnader. Administrationskostnaden beräknas genom en förvaltningskostnadsfaktor, vars storlek regeringen beslutar om för varje år. För år 2000 är faktorn 0,999544, vilket innebär att den sammanlagda behållningen i det här exemplet (enligt punkt 1-4 ovan) på 851.499 kr (817.123 + 20.020 + 2.227 + 12.129) ska räknas ner med 0,999544, vilket innebär att behållningen sjunker till 851.111 kr = minus 388 kr .
6. Utgående pensionsbehållning blir därmed: 817.123 + 20.020 + 2.227 + 12.129 - 388 = 851.111 kr.

Observera att detta är min behållning uppräknad som om jag skulle börja ta ut min pension den 1 januari 2001. Nu har jag inte gjort det, så låt oss därför till sist ta en titt på prognosen över min framtida pension!

Prognosen (sid 5)
Prognossidan (sid 5 i det krångligt vikta brevet) består av två delar. På den nedre delen har man redovisat dina pensionsrätter för inkomst- respektive premiepension.
  Uppgifterna har hämtats från sidan 6 i beskedet och ska förhoppningsvis innehålla samma siffror som redovisas där!

Kommande pension
Nu kommer vi till det verkligt intressanta: prognosen över min kommande pension!
• Det som redovisas i röda kuvertet är min begynnelsepension. I alla fall för oss i mellangenerationen verkar den stämma på ett ungefär - förutsatt att man håller sig till 0-tillväxtskolumnen! Den "tillväxt" man här räknar med är utvecklingen av genomsnittsinkomsten i Sverige fram till den dag jag går i pension. 0-tillväxtskolumnen är egentligen ett falskt namn eftersom den förutsätter att inkomsten stiger så mycket att den håller jämna steg med prisutvecklingen.
  Den andra kolumnen med 2 procents real ökning av genomsnittsinkomsten är - historiskt sett - en fantasiprodukt. Den genomsnittliga årliga reala tillväxten (=tillväxt utöver prishöjningarna) av genomsnittsinkomsten mellan 1964 - 1998 uppgår - så som den redovisas i inkomstindex - till ca 0,7 procent! Och då ligger det mesta av den reala ökningen i början av 70-talet! (Jämför också mina artiklar om reallöneutvecklingen!)
• Det är alltså det första årets pension som prognosen anger. Men vad händer sedan? Jo, den pension som uppges i pensionsbeskedet ska följsamhetsindexeras. Det innebär att när man räknat fram beloppet har man antagit att den framtida ökningen av genomsnittsinkomsten ska bli minst 1,6 procent utöver prisutvecklingen. Blir den inte det så sänks den pension som prognosen säger. Det framgår av stycket ovan att det finns en uppenbar risk för att så kommer att ske!
• För den som är född till och med 40-talet kan prognosen för begynnelsepensionen stämma. För senare årskullar blir det än mer svårbedömt, eftersom premiepensionen (fondsparandet) får en allt större betydelse samtidigt som det mer stabila Fp/ATP-systemet upphör för deras del.

När man mitt på denna sida litet närmare beskriver min egen pension (hur stor del som härrör från inkomst- respektive premiepension) så utgår man - vilket är det realistiska - från 0-alternativet. Observera att man på sid 2 - där man uppmanas att räkna samman sina olika pensioner - utgår från 2-procentsalternativet!






SEKO Klubb Årsta postterminal

Free counter and web stats