Klubb Årsta postterminal





Artiklar om pensioner - 4




Pensionsbesked...

  • Så här års duggar pensionsbeskeden tätt! I februari fick alla det orange kuvertet med information om den allmänna pensionen. Lagom till semestern kom två brev från Statens pensionsverk, SPV. Ett som redovisar värdet av min KÅPAN-pension, ett som ger en prognos på min framtida ITP-P pension.
      Facktuellt gör ett försök att reda ut några av begreppen.

    1. Allmän pension.
    Vi har för det första den statliga allmänna pensionen. Den består för de flesta av en inkomst- och premiepension. En prognos över min allmänna pension finns i det orange kuvertet. Mer information om den allmänna pensionen och hur man ska tolka det orange kuvertet finns på Årstaklubbens hemsida.

    2. Tjänstepension - ITP-P.
    Som anställd i Posten har vi en tjänstepension, ITP-P. I grova drag ger den 10 procent av slutlönen i pension från 65 år och livet ut. Det har i dagarna gått ut ett försäkringsbrev från SPV med en prognos på hur stor ITP-P man skulle få om man gick i pension idag. Uppgiften baseras på min nuvarande grundlön och genomsnittet av lönetilläggen förra kalenderåret. Nu är det inte så många som går i pension just nu; den dag jag går baseras min pension på den grundlön och de lönetillägg som är aktuella vid den tidpunkten.

    3. Kåpan.
    Utöver ITP-P har vi två kompletterande pensioner. Fram t.o.m. 1995 hette den Kåpan. De premier som arbetsgivaren betalat in för Kåpan fram t.o.m. 1995 förvaltas av Kåpan pensioner försäkringsförening. Det nuvarande värdet redovisas i det försäkringsbesked som skickades ut i maj. Storleken på Kåpan den dag man går i pension är dels beroende av hur mycket arbetsgivaren hann betala in t.o.m. 1995 (inga ytterligare premier betalas in till Kåpan efter det datumet) och hur pengarna sedan förräntar sig hos Kåpan. För en genomsnittlig Stockholmssorterare (som arbetet heltid) ligger värdet t.o.m. 2006-12-31 på ca 700 kr i månaden under de fem år (från fyllda 65 år) som Kåpan normalt betalas ut.
      En del anställda har dessutom betalat in en privat premie till Kåpan, Kåpan Plus. Även värdet av denna redovisas i så fall på samma försäkringsbesked.

    4. ITPK-P.
    Fr.o.m. 1996 heter den kompletterande pensionen ITPK-P. Arbetsgivaren betalar varje år in en summa som motsvarar 2 procent på lönen till ITPK-P. Utfallet den dag man går i pension beror på flera faktorer. I första hand naturligtvis hur mycket arbetsgivaren betalat i premie, dvs hur stor inkomst man har haft, men också hur långt man har kvar till pension sedan inbetalningarna började 1996. Men värdet beror också på hur och var man placerat sin ITPK-P. Till skillnad från Kåpan får man själv välja placering för ITPK-P, både vilket bolag man vill anlita och i vilken form man vill spara pengarna. I sista hand avgörs värdet av ITPK-P den dag den betalas ut också av om man valt att återbetalningsskydda och/eller familjeskydda pensionen.
      Har man valt att placera sin ITPK-P hos Kåpan pensioner försäkringsförening så är den idag (2006-12-31) värd ca 1.400 kr/mån (de fem år den normalt betalas ut) om man har en vanlig sorterarlön (och arbetat heltid och valt bort familjeskydd och återbetalningsskydd).
      Har man placerat sin ITPK-P hos Kåpans försäkringsförening så redovisas värdet i samma pensionsbesked som Kåpan. Har man valt ett annat bolag så skickar de ut beskedet.

    5. Övergångsbestämmelserna
    Den som är sorterare har fortfarande möjlighet att gå i pension vid 60 eller 63 år enligt övergångsbestämmelserna i pensionsavtalet. Förutsättningarna är dessa:
    • Man måste ha varit anställd 1991-12-31 och då ha fyllt 28 år
    • Man måste vid den tidpunkten ha haft en tjänst som berättigade till pensionsålder vid 60/63 år, och därefter ha stannat kvar i en liknande anställning
    • Pj, fpj och öpj hade pensionsålder 60 år (pensioneringsperiod 1)
    • Vx och Ux hade pensionsålder 63 år (pensioneringsperiod 2)
    • Pensionen uppgår till 65 procent av den pensionsmedförande lönen (=det belopp som anges i det besked som SPV skickat ut om tjänstepensionen ITP-P)
    • Om man väntar med att gå i pension räknas pensionen upp med 0,261 procent för varje månad som man stannar kvar. Uppräkningen börjar vid 60 år för dem som har pensioneringsperiod 1 och vid 63 år för med pensioneringsperiod 2.

    6. Privat pensionsförsäkring
    har några råd till och varit förståndiga nog att teckna, helst i unga år....

    Jan Åhman





    Pensionsskolan:
    Orange kuvertet 2004

  • I år (2004) distribuerades det "Orange kuvertet" i februari i Stockholmsområdet. Det innehåller dels ett beslut om pensionsrätterna för år 2002, dels en prognos över vad man kan tänkas få i allmän pension.

    Pensionsrätterna (sid 3)
    Låt oss börja på sidan 3. Där redovisas din pensionsgrundande inkomst och dina intjänade pensionsrätter för år 2002.

    Pensionsgrundande inkomst
    På mitten av sidan redovisas dels din pensionsgrundande inkomst för år 2002, dels de pensionsgrundande belopp som du dessutom kan vara berättigad till. Det gäller om du haft förtidspension (sjukpension), studier eller barnår.
      Hur den pensionsgrundande inkomsten och beloppen räknas fram finns beskrivet på pensionssidan på Tomtebodaklubbens hemsida. Eftersom det handlar om inkomsten två år tillbaka i tiden måste du ha sparat dina deklarationspapper och slutskattsedeln för 2002 (= den som kom hösten 2003) för att kunna kolla om Försäkringskassan räknat rätt.
      Den pensionsgrundande inkomsten och beloppen summeras till ditt pensionsunderlag för år 2002.

    Pensionsrätter
    I nästa steg ska dina pensionsrätter för 2002 beräknas. Pensionsrätten för inkomstpension uppgår till 16% och pensionsrätten för premiepension uppgår till 2,5% av pensionsunderlaget. Exempel: Om ditt pensionsunderlag uppgår till 208 300 kr så blir pensionsrätten för inkomstpension 208 300 * 16% = 33 328 kr. Detta gäller för den som är född 1954 eller senare. Den som tillhör "mellangeneration", 1938 - 1953, ska dessutom multiplicera med det bråktal som gäller för respektive årgång enligt en särskild tabell som finns tillgänglig på Pensionsmyndighetens hemsida. Exempel: Om jag är född 1947 ser beräkningen av min pensionsrätt för inkomstpension ut så här: 208 300 * 16% * 13/20 = 21 663 kr.
      Beräkningen av pensionsrätten för premiepension går till på samma sätt (208 300 * 2,5% *13/20 = 3 384 för den som är född 1947).
      Den reducerade pensionsrätten för dem som är födda 1953 eller tidigare kompenseras av att dessa årgångar också får pension från det gamla systemet.
      OBSERVERA att det som står på denna sida är ett beslut som kommer att påverka din framtida pension. Du bör därför åtminstone göra en rimlighetskontroll av siffrorna!

    Pensionsbehållningen (sid 2 och 5)
    Om vi nu bläddrar tillbaka till sidan 2 så redovisas där min sammanlagda behållning av intjänade pensionsrätter till inkomstpensionen.
      Den sammanlagda behållningen - eller rättare sagt värdet - av mina pensionsrätter till premiepensionen redovisas på sidan 5.

    Inkomstpensionen (sid 2)

    1. Det ingående värdet per 2002-12-31 är din sammanlagda behållning t.o.m. 2001, så som den redovisades i förra årets orange kuvert. Exempel. Ingående värde är i det här fallet 970 448 kronor.

    2. På nästa rad anges pensionsrätten för 2002, den siffran har hämtats från sidan 3. Exempel. Enligt uträkningen ovan tjänade jag i det här exemplet 2002 in en pensionsrätt på 21 663 kr.

    3. Så kommer vi till "arvsvinsten". Varje år fördelas de intjänade pensionsrätterna från dem i min årskull som avlidit under året till oss övriga. Beloppet fastställs av Försäkringskassan. Exempel. I det här fallet har Försäkringskassan beräknat arvsvinsten till 3 856 kr.

    4. Värdeförändringen. Mina pensionsrätter räknas varje år upp med inkomstindex (inkomstindex förklaras på Tomtebodaklubbens hemsida). Konkret betyder det i detta fall följande. Min pensionsbehållning enligt 1-3 ovan (ingående värde per 2002-12-31, pensionsrätten för 2002 samt arvsvinsten) skall räknas om med förändringen i inkomstindex mellan åren 2003 (=111,79) och 2004 (=115,64). I procent innebär detta en förändring med +3,44395%.
      Gör man denna beräkning blir resultatet i detta fall: (970 448 + 21 663 + 3 856) * 3,44395% = 34 300 kr

    Se kommentar till denna punkt sist i artikeln!

    5. Till sist kommer ett avdrag för administrationskostnader. Administrationskostnaden beräknas genom en förvaltningskostnadsfaktor, vars storlek regeringen beslutar om för varje år. För år 2003 är faktorn 0,04843, vilket innebär att den sammanlagda behållningen i det här exemplet (enligt punkt 1-4 ovan) på 1 030 267 kr (970 448 + 21 663 + 3 856 + 34 300) ska minskas med 0,04843, vilket innebär att behållningen sjunker till 1 029 768 kr = minus 499 kr .
      Utgående pensionsbehållning blir därmed: 970 448 + 21 663 + 3 856 + 34 300 - 499 = 1 029 768 kr.

    Observera att detta är min behållning uppräknad som om jag skulle börja ta ut min pension den 1 januari 2004. Nu har jag inte gjort det, så låt oss därför till sist ta en titt på prognosen över min framtida pension!

    Premiepensionen (sid 5)
    På sidan 5 redovisas värdet av dina pensionsrätter till premiepensionen.

    1. Först redovisas det ingående värdet 2002-12-31 (= dina intjänade pensionsrätter för åren 1995 (när systemet trädde i kraft) - 2000 inklusive ränta.
    2. Därefter redovisas din intjänade premiepensionsrätt för år 2001 plus ränta på dessa pengar den tid som PPM förvaltat dem. Som synes släpar redovisningen av premiepensionsrätten ett år jämfört med inkomstpensionen. Vill du kolla att rätt siffra förts in måste du gå tillbaka till förra årets orange kuvert eftersom det var där som din pensionsrätt till premiepensionen år 2001noterades.
    3. Även här redovisas arvsvinsten för dem i min ålderskull som avlidit.
    4. Återbetalda fondavgifter redovisas på nästa rad. Återbetalda fondavgifter är den rabatt som alla fondförvaltare måste lämna till PPM på fondavgiften. Utöver PPM:s driftskostnad (som redovisas på nästa rad) tar varje förvaltare ut en egen avgift på dina pengar. Den avgiften redovisas inte i det orange kuvertet utan gömmer sig i den "Värdeförändring" som redovisas längre ned. Vill du veta vad din egen fond tar ut i avgift så finns den uppgiften i den redovisning över fonderna som finns hos PPM.
    5. Avgift för PPM:s driftskostnad.
    6. På nästa rad redovisas så hur värdet av dina pensionsrätter förändrats det senaste året. Här blir siffrorna olika, beroende på hur din förvaltare skött sig. Ifjol hade de flesta har ett minus på denna rad eftersom vi har placerat mer eller mindre av våra pengar i aktier och aktierna hade utvecklats negativt. I år ser siffrorna bättre ut för många eftersom aktiekurserna vänt uppåt igen.
    7. Till sist redovisas så värdet 2003-12-31 av dina intjänade pensionsrätter t.o.m. 2001.
    8. Under denna rad redovisas den intjänade pensionsrätten för år 2002 (hämtas från sid 3). Dessa pengar placeras först i år och redovisas i det orange kuvertet nästa år.

    Prognosen (sid 1)
    På prognossidan redovisas prognosen över min kommande pension.
      • Det som redovisas i det orange kuvertet är min begynnelsepension. I alla fall för oss i mellangenerationen verkar den stämma på ett ungefär - förutsatt att man håller sig till 0-tillväxtskolumnen! Den "tillväxt" man här räknar med är utvecklingen av genomsnittsinkomsten i Sverige fram till den dag jag går i pension. 0-tillväxtskolumnen är egentligen ett falskt namn eftersom den förutsätter att inkomsten stiger så mycket att den håller jämna steg med prisutvecklingen.
      Den andra kolumnen med 2 procents real ökning av genomsnittsinkomsten är - historiskt sett - en fantasiprodukt. Den genomsnittliga årliga reala tillväxten (=tillväxt utöver prishöjningarna) av genomsnittsinkomsten mellan 1964 - 1998 uppgår - så som den redovisas i inkomstindex - till ca 0,7 procent! Och då ligger det mesta av den reala ökningen i början av 70-talet! (Jämför också mina artiklar om reallöneutvecklingen, finns på Tomtebodaklubbens hemsida!)
      • Det är alltså det första årets pension som prognosen anger. Men vad händer sedan? Jo, den pension som uppges i pensionsbeskedet ska följsamhetsindexeras. Det innebär att när man räknat fram beloppet har man antagit att den framtida ökningen av genomsnittsinkomsten ska bli minst 1,6 procent utöver prisutvecklingen. Blir den inte det så sänks den pension som prognosen säger. Det framgår av stycket ovan att det finns en risk för att så kommer att ske!
      • För den som är född till och med 40-talet kan prognosen för begynnelsepensionen stämma. För senare årskullar blir det än mer svårbedömt, eftersom premiepensionen (fondsparandet) får en allt större betydelse samtidigt som det mer stabila Fp/ATP-systemet upphör för deras del.

    Varningstecken
    Värdet av mina pensionsrätter till inkomstpensionen har räknat upp rätt mycket i år, vilket framgår av "Värdeförändring" på sidan 2 i årets besked och i artikeln ovan. Höjningen beror på en (i relation till prishöjningarna) god inkomstutveckling mellan de år som jämförs.
      Så långt är allt väl. Nästa fråga är om vi kommer att få ut denna pension! Inkomstpensionen betalas med de avgifter som yrkesverksamma generationer varje år betalar in till systemet. Som buffert, ifall dessa pengar inte räcker till, finns de olika AP-fonderna. P.g.a. mer spekulativa placeringsregler för dessa och aktiekursernas fall har fonderna värde gröpts ur. Det kan därför bli så att inte ens de prognosticerade pensionerna på sidan 1 i pensionsbeskedet kan betalas, utan sänks!

    Jan Åhman




    Pensionschock?

    Dagens Nyheter (5/4) och andra tidningar har den senaste tiden skrivit om effekterna av att ITP-avtalet fr.o.m. i år använder ett annat basbelopp. Förändringen beskrivs som en "pensionschock". Bakgrunden är denna.
      Fr.o.m. 2003 används inkomstbasbeloppet i ITP:n, som är det pensionsavtal som reglerar tjänstepensionerna för stora grupper av privata tjänstemän. Privattjänstemannakartellen, PTK, är den stora avtalsbäraren. Även Postens pensionsavtal, ITP-P, har sitt ursprung i ITP. Avtalsparterna inom vårt område har kommit överens om samma ändring i användandet av basbeloppen, som PTK har gjort. Däremot har Försäkringstjänstemannaförbundet, FTF, än så länge inte ändrat basbeloppet i sitt ITP-avtal.
      Vår tjänstepension är konstruerad så, att vi, enkelt uttryckt, får 10 procent i pension av den pensionsmedförande lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp (=306 750 kr 2003). Mellan 7,5 och 20 basbelopp uppgår pensionen till 65 procent och mellan 20 - 30 basbelopp 32,5 procent av den pensionsmedförande lönen.

    Fantastiskt nog
    Fram t.o.m. 2002 användes det förhöjda prisbasbeloppet i ITP:n. För närvarande är det förhöjda prisbasbeloppet lägre än inkomstbasbeloppet (39 400 kr respektive 40 900). Det bör understrykas att det för närvarande är på detta sätt. Inkomstbasbeloppet infördes nämligen därför att man i det allmänna pensionssystemet (inkomstpensionen) inte ville låta pensionen stiga mer än lönerna de år då priserna ökar mer än lönerna; ett förhållande som historiskt sett inte alls är ovanligt.
      Nu har som sagt lönerna - fantastiskt nog - ökat litet mer än priserna, och då blir inkomstbasbeloppet högre. Effekten blir då att de som har löner över 7,5 basbelopp får en lägre pension eftersom deras tjänstepension höjs från 10 procent (som de allra flesta av oss har) till 65 procent först vid 306 750 kronor (25 563 kr/mån) istället för vid 295 500 kr (24 625 kr/mån). Förlusten blir drygt 6 000 kr eller ca 500 kr/månad under 2003.

    Delpensionen
    Däremot har ändringen av basbeloppen en positiv effekt för dem som har delpension, eftersom delpensionen beräknas på ett annorlunda sätt än den vanliga tjänstepensionen. För den som har 50 procent i delpension blir höjningen ca 60 kr/månad under 2003.

    Jan Åhman

  • Läs mer om våra pensioner på vår pensionssida!





    Stanna kvar till 67 år?

    Fr.o.m. nyåret har Lagen om anställningsskydd, LAS, ändrats så att man har laglig rätt att behålla sin anställning fram till dess man fyller 67 år. Det är t.o.m. så att man själv måste säga upp sig om man vill sluta vid exempelvis 65 år. Gör man inte det så löper anställningen på. Den kan även fortsätta efter 67 år, men från det datumet har arbetsgivaren laglig rätt att säga upp ens anställning med pensionering som skäl.
      Stannar man kvar efter 65 år så gäller samma anställningsvillkor (lön, semester, sjukförmåner, etc) som tidigare. Likaså arbetsskade- och sjukförsäkringen.
      Man fortsätter också att tjäna in premier till den allmänna inkomstpensionen fram till 67-årsdagen. Däremot tjänar man inte in någon ytterligare pensionsrätt i tjänstepensionen efter fyllda 65 år.

    Pensionspengar från 65 år
    Den allmänna inkomstpensionen börjar betalas ut från 65 år oavsett om man arbetar kvar eller väljer att sluta sin anställning. Men om man så vill, kan man - efter anmälan till Försäkringskassan - välja att börja ta ut sin inkomstpension senare. Pensionen blir då högre, dels därför att mer premier betalats in, dels därför att man har en kortare beräknad återstående livslängd när man börjar ta ut sin pension.
      Även tjänstepensionen (ITP-P) och den kompletterande tjänstepensionen (ITPK-P/Kåpan) börjar betalas ut vid 65 år. Också dessa pensioner kan man välja att börja ta ut senare och i gengäld få en högre pension. I så fall anmäler man detta till Statens Pensionsverk i Sundsvall.

    Både lön och pension
    Sammanfattningsvis så innebär detta att man vid fyllda 65 år både kan arbeta kvar med full lön och samtidigt uppbära både allmän pension och tjänstepension.
      Man kan naturligtvis också välja att gå ner i arbetstid och ta ut hela eller delar av sin pension fram till 67-årsdagen. En minskning av arbetstiden kräver dock att man kommer överens med arbetsgivaren om detta och kanske framför allt hur den resterande arbetstiden ska läggas ut.
      Har man haft sjukersättning (f.d. sjukbidrag/förtidspension) från Försäkringskassan och sjukpension från posten så upphör dessa vid 65 år och ersätts av allmän inkomstpension och ITP-P.

    Delpensionen
    Postens delpension kan inte förlängas utan den upphör vid 65 år. Vill man så kan man arbeta kvar på den deltid man haft tillsammans med delpensionen. Man får dock inte, i alla fall inte enligt Postens uppfattning, gå tillbaka och arbeta den heltid (eller annan anställningsprocent) som man hade innan delpensionen. Även i detta fall börjar den allmänna pensionen och tjänstepensionen att betalas ut vid 65 år, om man inte själv begär annat.

    Jan Åhman





    PTK förkastar nytt ITP-avtal

    Utöver den allmänna statliga pensionen har alla anställda någon form av tjänstepension, som läggs ovanpå den allmänna pensionen.
      Tjänstepensionen kan vara förmåns- eller avgiftsbestämd (eller en mix av detta).
      Vår tjänstepension, ITP-P, är förmånsbestämd, vilket innebär att vi - enkelt uttryckt - får behålla tio procent av lönen när vi går i pensionen. De privatanställda LO-medlemmarna samt Kommunalanställda och Statligt anställda har sedan en tid avgiftsbestämda tjänstepensioner. Det innebär att arbetsgivaren sätter av en premie på x procent av min lön varje år. Pensionens storlek när jag går i pension blir då beroende av hur dessa pengar har förräntat sig.
      För att komplicera saken så har även vi en kompletterande tjänstepension, ITPK-P, som är avgiftsbestämd. Utöver de tio procent av lönen som vi är garanterade i den förmånsbestämda tjänstepensionen sätter arbetsgivaren varje år in ett belopp som uppgår till två procent av lönen. Denna kompletterande pension har bara funnits i ca tio år och är idag värd ca 1 000 - 1 500 kr/månad under de fem år som den enligt grundregeln betalas ut.

    PTK
    Vår tjänstepension heter sedan 1995 ITP-P, som som har sitt ursprung i ett pensionssystem för industrins tjänstemän, ITP. PTK, Privattjänstemannakartellen, är avtalsbärare för ITP-avtalet. Det har sedan en längre tid pågått förhandlingar om ITP. Förhandlingarna har fr.a. gällt en övergång från förmånsbestämd till avgiftsbaserad pension. En del andra frågor har också varit uppe i förhandlingarna. Bland annat frågan om en lägre inträdesålder i pensionsplanen. Idag räknas tjänsteålder först från 28 år i vårt avtal. Villkoren för deltidare och tidsbegränsat anställda har förbättrats i delavtal som jag tidigare redovisat i Facktuellt.

    Sega förhandlingar
    Förhandlingarna om ITP-avtalet har gått segt. Den främsta orsaken till detta har varit en oenighet om hur stora premier som måste betalas in för att pensionen ska behållas på åtminstone samma nivå som idag. Dessutom har det skett en viss tillnyktring sedan börskurserna gått ner. Det finns en stor osäkerhet i avgiftsbestämda system. I takt med att aktiefonderna fortsatt att sjunka i värde har kritiken mot en övergång till ett i huvudsak premiebestämt system vuxit inom PTK:s medlemsförbund. PTK:s ledning, meddelade den 14 februari att man förkastat det slutbud som lagts.
      -- Arbetsgivarnas egna siffror över löneutvecklingen visar att övergång till premiebestämt system skulle vara oförmånligt för våra medlemmar. Vi är beredda att förhandla vidare först när det finns möjlighet att komma överens om den framtida ITP-planens struktur, säger PTK:s ordförande i ett pressmeddelande den 14 februari.
      PTK har accepterat övergången till ett premiebaserat system. Orsaken till att förhandlingarna trots detta återigen bröt samman beror på

    • Oenighet om nivå på premien
    • PTK vill behålla en förmånsbaserad del för inkomster över 7,5 basbelopp. Arbetsgivaren har tidigare accepterat detta men har nu sagt nej.
    • PTK vill också ha in en delpension av den typ som de statligt anställda förhandlat fram i deras nya avtal.

    SEKO
    – Fortsatta förhandlingar lär dröja. Det händer knappast något före sommaren och frågan är om det blir något avtal i år, säger Sven-Olov Hellman på SEKO:s förhandlingsavdelning.
      SEKO deltar inte direkt i förhandlingarna, men har naturligtvis kontakter med PTK bl.a. därför att vårt postala avtal bygger på ITP-avtalet. SEKO har samma uppfattning som PTK och kan under vissa förutsättningar acceptera en övergång till ett premiebestämt system.
      – Vi är på väg dit vi också, ITP är nästan det enda förmånsbaserade pensionssystemet som finns kvar på arbetsmarknaden, säger Sven-Olov Hellman. Som skäl nämner han att det inte längre går att samordna pensionssystemen och att det nya statliga (premiebaserade) pensionsavtalet tagits väl emot.

    SEKO har också ansökt om medlemskap i PTK. Frågan ligger på PTK:s bord men har inte avgjorts än.

    Jan Åhman





    Pensionsskolan:
    Orange kuvertet 2003

    I år (2003) distribuerades det "Orange kuvertet" i februari i Stockholmsområdet. Det innehåller dels ett beslut om pensionsrätterna för år 2001, dels en prognos över vad man kan tänkas få i allmän pension.

    Pensionsrätterna (sid 3)
    Låt oss börja på sidan 3. Där redovisas din pensionsgrundande inkomst och dina intjänade pensionsrätter för år 2001.

    Pensionsgrundande inkomst
    Först redovisas dels din pensionsgrundande inkomst för år 2001, dels de pensionsgrundande belopp som du dessutom kan vara berättigad till. Det gäller om du haft förtidspension (sjukpension), studier eller barnår.
      Hur den pensionsgrundande inkomsten och beloppen räknas fram finns beskrivet på pensionssidan på Tomtebodaklubbens hemsida. Eftersom det handlar om inkomsten två år tillbaka i tiden måste du ha sparat dina deklarationspapper och slutskattsedeln för 2001 (= den som kom hösten 2002) för att kunna kolla om Försäkringskassan räknat rätt.
      Den pensionsgrundande inkomsten och beloppen summeras till ditt pensionsunderlag för år 2001.

    Pensionsrätter
    I nästa steg ska dina pensionsrätter för 2001 beräknas. Pensionsrätten för inkomstpension uppgår till 16% och pensionsrätten för premiepension uppgår till 2,5% av pensionsunderlaget. Exempel: Om ditt pensionsunderlag uppgår till 198.500 kr så blir pensionsrätten för inkomstpension 198.500 * 16% = 31.760 kr. Detta gäller för den som är född 1954 eller senare. Den som tillhör "mellangeneration", 1938 - 1953, ska dessutom multiplicera med det bråktal som gäller för respektive årgång enligt en särskild tabell som finns beskrivet på Pensionsmyndighetens hemsida. Exempel: Om jag är född 1947 ser beräkningen av min pensionsrätt för inkomstpension ut så här: 198.500 * 16% * 13/20 = 20.644 kr.
      Beräkningen av pensionsrätten för premiepension går till på samma sätt (198.500 * 2,5% *13/20 = 3.225 för den som är född 1947).
      Den reducerade pensionsrätten för dem som är födda 1953 eller tidigare kompenseras av att dessa årgångar också får pension från det gamla systemet.
    OBSERVERA att det som står på denna sida är ett beslut som kommer att påverka din framtida pension. Du bör därför åtminstone göra en rimlighetskontroll av siffrorna!

    Pensionsbehållningen (sid 2 och 5)
    Om vi nu bläddrar tillbaka till sidan 2 så redovisas där min sammanlagda behållning av intjänade pensionsrätter till inkomstpensionen.
      Den sammanlagda behållningen - eller rättare sagt värdet - av mina pensionsrätter till premiepensionen redovisas på sidan 5.

    Inkomstpensionen (sid 2)

    1. Det ingående värdet per 2002-01-01 är din sammanlagda behållning t.o.m. 2000, så som den redovisades i förra årets orange kuvert. Exempel. Ingående värde är i det här fallet 898.120 kronor.

    2. På nästa rad anges pensionsrätten för 2001, den siffran har hämtats från sidan 3. Exempel. Enligt uträkningen ovan tjänade jag i det här exemplet 2001 in en pensionsrätt på 20.644 kr.

    3. Så kommer vi till "arvsvinsten". Varje år fördelas de intjänade pensionsrätterna från dem i min årskull som avlidit under året till oss övriga. Beloppet fastställs av Försäkringskassan. Exempel. I det här fallet har Försäkringskassan beräknat arvsvinsten till 3.291 kr.

    4. Värdeförändringen. Mina pensionsrätter räknas varje år upp med inkomstindex (inkomstindex förklaras på Tomtebodaklubbens hemsida). Konkret betyder det i detta fall följande. Min pensionsbehållning enligt 1-3 ovan (ingående värde per 2002-01-01, pensionsrätten för 2001 samt arvsvinsten) skall räknas om med förändringen i inkomstindex mellan åren 2002 (=106,16) och 2003 (=111,79). I procent innebär detta en förändring med +5,30331%.
      Gör man denna beräkning blir resultatet i detta fall: (898.120 + 20.644 + 3.291) * 5,30331% = 48.899 kr

    Se kommentar till denna punkt sist i artikeln!

    5. Till sist kommer ett avdrag för administrationskostnader. Administrationskostnaden beräknas genom en förvaltningskostnadsfaktor, vars storlek regeringen beslutar om för varje år. För år 2002 är faktorn 0,999640, vilket innebär att den sammanlagda behållningen i det här exemplet (enligt punkt 1-4 ovan) på 970.954 kr (898.120 + 20.644 + 3.291 + 48.899) ska minskas med 0,05211, vilket innebär att behållningen sjunker till 970.448 kr = minus 506 kr .
      Utgående pensionsbehållning blir därmed: 898.120 + 20.644 + 3.291 + 48.899 - 506 = 970.448 kr.

    Observera att detta är min behållning uppräknad som om jag skulle börja ta ut min pension den 1 januari 2003. Nu har jag inte gjort det, så låt oss därför till sist ta en titt på prognosen över min framtida pension!

    Premiepensionen (sid 5)
    På sidan 5 redovisas värdet av dina pensionsrätter till premiepensionen.

    1. Först redovisas det ingående värdet 2001-12-31 (= dina intjänade pensionsrätter för åren 1995 (när systemet trädde i kraft) - 1999 inklusive ränta.

    2. Därefter redovisas din intjänade premiepensionsrätt för år 2000 inklusive ränta på dessa pengar den tid som PPM förvaltat dem. Som synes släpar redovisningen av premiepensionsrätten ett år jämfört med inkomstpensionen. Vill du kolla att rätt siffra förts in måste du gå tillbaka till förra årets orange kuvert eftersom det var där som din pensionsrätt till premiepensionen år 2000ades.

    3. Även här redovisas arvsvinsten för dem i min ålderskull som avlidit.

    4. Återbetalda fondavgifter redovisas på nästa rad.

    5. Avgift för PPM:s driftskostnad. Vad som inte syns i orange kuvertet är den ytterligare avgift som din fondförvaltare tar ut. Den uppgiften finns i den redovisning över fonderna som finns hos PPM.

    6. På nästa rad redovisas så hur värdet av dina pensionsrätter förändrats det senaste året. Här blir siffrorna olika, beroende på hur din förvaltare skött sig. De flesta har ett minus på denna rad eftersom de flesta placerat merr eller mindre av sina pengar i aktier och aktier i de flesta fall har utvecklats negativt i värde det gångna året!

    7. Till sist redovisas så värdet 2002-12-31 av dina intjänade pensionsrätter t.o.m. 2000.

    8. Under denna rad redovisas den intjänade pensionsrätten för år 2001 (hämtas från sid 3). Dessa pengar placeras först i år och redovisas i det orange kuvertet nästa år.

    Prognosen (sid 1)
    Prognossidan (sid 1) består av två delar. På den nedre delen har man redovisat dina pensionsrätter för inkomst- respektive premiepension.
      Uppgifterna har hämtats från sidan 2 och 5 i beskedet och ska förhoppningsvis innehålla samma siffror som redovisas där!

    Kommande pension
    Nu kommer vi till det verkligt intressanta: prognosen över min kommande pension!
    • Det som redovisas i det orange kuvertet är min begynnelsepension. I alla fall för oss i mellangenerationen verkar den stämma på ett ungefär - förutsatt att man håller sig till 0-tillväxtskolumnen! Den "tillväxt" man här räknar med är utvecklingen av genomsnittsinkomsten i Sverige fram till den dag jag går i pension. 0-tillväxtskolumnen är egentligen ett falskt namn eftersom den förutsätter att inkomsten stiger så mycket att den håller jämna steg med prisutvecklingen.
      Den andra kolumnen med 2 procents real ökning av genomsnittsinkomsten är - historiskt sett - en fantasiprodukt. Den genomsnittliga årliga reala tillväxten (=tillväxt utöver prishöjningarna) av genomsnittsinkomsten mellan 1964 - 1998 uppgår - så som den redovisas i inkomstindex - till ca 0,7 procent! Och då ligger det mesta av den reala ökningen i början av 70-talet! (Jämför också mina artiklar om reallöneutvecklingen, finns på Tomtebodaklubbens hemsida!)
    • Det är alltså det första årets pension som prognosen anger. Men vad händer sedan? Jo, den pension som uppges i pensionsbeskedet ska följsamhetsindexeras. Det innebär att när man räknat fram beloppet har man antagit att den framtida ökningen av genomsnittsinkomsten ska bli minst 1,6 procent utöver prisutvecklingen. Blir den inte det så sänks den pension som prognosen säger. Det framgår av stycket ovan att det finns en uppenbar risk för att så kommer att ske!
    • För den som är född till och med 40-talet kan prognosen för begynnelsepensionen stämma. För senare årskullar blir det än mer svårbedömt, eftersom premiepensionen (fondsparandet) får en allt större betydelse samtidigt som det mer stabila Fp/ATP-systemet upphör för deras del.

    Varningstecken
    Värdet av mina pensionsrätter till inkomstpensionen har räknat upp rätt mycket i år, vilket framgår av "Värdeförändring" på sidan 2 i årets besked och i artikeln ovan. Den kraftiga höjningen beror på en (även i relation till prishöjningarna) god inkomstutveckling mellan de år som jämförs.
      Så långt är allt väl. Frågan är emellertid om vi kommer att få ut denna pension! Inkomstpensionen betalas med de avgifter som yrkesverksamma generationer varje år betalar in till systemet. Som buffert, ifall dessa pengar inte räcker till, finns de olika AP-fonderna. P.g.a. mer spekulativa placeringsregler för dessa och aktiekursernas fall har fonderna värde kraftigt gröpts ur. Det innebär att de inom en inte alltför avlägsen framtid kan bli så att inte ens de prognosticerade pensionerna på sidan 1 i pensionsbeskedet kan betalas, utan sänks!

    Jan Åhman



    Pensionsnyheter

    Från nyåret sker några förändringar i vårt tjänstepensionsavtal, ITP-P.

    Inkomstbasbeloppet
    • Fr.o.m. 2003 används som regel inkomstbasbeloppet istället för det förhöjda prisbasbeloppet i pensionsavtalet. Eftersom inkomstbasbeloppet f.n. är högre än det förhöjda prisbasbeloppet (40 900 respektive 39 400 kr) innebär det, så som avtalet är utformat, att exempelvis delpensionen höjs med några tior. Däremot sänks den vanliga tjänstepensionen från 65 år något för inkomster över 7,5 basbelopp (=ca 25 500 kr/mån).

    Familjeskyddet
    • Kostnaden för familjeskyddet fördubblas vid årsskiftet, från 20 kr/mån till 40 kr/mån för enkelt basbelopp. Familjeskyddet innebär att de efterlevande, om jag avlider innan jag går i pension, under fem år får ut ett eller två förhöjda prisbasbelopp (39 400 kr). Premien för familjeskyddet, liksom återbetalningsskyddet, dras från de 2 procent av min pensionsmedförande lön som arbetsgivaren varje år betalar in till min kompletterande tjänstepension, ITPK-P.

    Ny förvaltare
    • Man får själv välja förvaltare av den kompletterande tjänstepensionen, ITPK-P. Man bestämmer också själv om man vill ha återbetalningsskyd och/eller familjeskydd samt storleken på familjeskyddet (ett eller två förhöjda prisbasbelopp). Vill man göra ändringar i dessa val ska man fr.o.m. i år anmäla detta till ett nytt bolag, Summa Information AB.

    Nya regler för deltidare
    • Redan förra året ändrades reglerna för att bli ansluten till pensionsplanen för deltidare och tidsbegränsat anställda. De nya reglerna - tillkomna med anledning av ett EU-direktiv om deltidares och visstidsanställdas rättigheter - innebär att man blir ansluten om man har minst 20 procents anställning. För tidsbegränsat anställda gäller nu att arbetsgivaren börjar betala in premie när man varit anställd i minst tre månader. Har man det, och fortsätter att vara anställd, betalar arbetsgivaren även en retroaktiv premie för det första tre månaderna.

    Ntt ITP-avtal?
    • Vårt pensionsavtal, ITP-P är ett hängavtal till PTK:s avtal. PTK förhandlar med arbetsgivarna om att göra om ITP-P från en förmånsbestämd pension (man är garanterad 10 procent av sin slutlön, enkelt uttryckt) till en premiebestämd pension, vilket innebär att min tjänstepension helt blir beroende av hur avkastningen på de premier som arbetsgivaren betalar in utvecklas. Går börsen bra, kan det bli mer än 10 procent i pension, går den dåligt kan det bli mindre.
      Idag är det enbart den kompletterande tjänstepensionen, ITPK-P som är premiebestämd. Blir det ett nytt avtal så blir hela min tjänstepension beroende av hur de avsatta pengarna förräntar sig. PTK tycks i förhandlingarna ha accepterat denna grundläggande förändring, däremot är man inte överens om hur stor premie arbetsgivaren ska betala in. Förhandlingarna fortsätter den 14 februari 2003.

    Förtidspension/sjukbidrag
    • Från nyåret sker också en del förändringar i det allmänna pensionssystemet. Förtidspension och sjukbidrag ersätts av aktivitetsersättning och sjukersättning. Sjukbidraget blir (tidsbegränsad) aktivitetsersättning för dem som är mellan 19 och 29 år och därefter tillfällig sjukersättning. Förtidspensionen byter namn till fast sjukersättning och beviljas bara för dem som fyllt 30 år. För den som är anställd i Posten och hittills haft sjukbidrag/förtidspension och samtidigt sjukpension från Posten enligt ITP-P-avtalet har fått båda ersättningarna utbetalade från SPV (Statens Pensionverk i Sundsvall). Från nyåret får man sin aktivitetsersättning / sjukeresättning utbetald från Försäkringskassan och enbart sjukpensionen från Posten från SPV.

    Jan Åhman

  • Läs mer i vår lathund om tjänstepensionerna
  • På vår pensionssida finns ytterligare information om både tjänstepensionen och den allmänna pensionen!





    Anslutningskraven till ITP sänks

    Rätten till pension enligt Postens pensionsavtal har sänkts till anställning på 20% av heltidstjänstgöring. Det motsvarar för timavlönad 33 timmar per månad. Pensionsrätten gäller när anställningen varat minst tre kalendermånader i följd.




    Klubb Årsta postterminal

    Free counter and web stats

     
  •