Klubb Årsta postterminal





Artiklar om Posten och postpolitiken - 17




Inga extrapengar i vårbudgeten - Fortsatt stöd till storbankerna

Postens ledning har mot bakgrund av regeringens krav på Posten att fortsätta att upprätthålla en rikstäckande kassaservice, krävt mer pengar från staten för att sköta dessa uppgifter.
  Hoppet ställdes till vårbudgeten, som presenterades den 17 april. Förhoppningarna kom på skam. Det blev inte ett öre utöver de 200 miljoner som Posten redan fått enligt praxis sedan flera år tillbaka.
  Regeringen avfärdar Posten med några få rader i propositionen:

"Regeringen har för avsikt att förlänga avtalet mellan staten och Posten AB till den 31 december 2001. Regeringen har även för avsikt att i samband med budgetpropositionen för 2002 se över anslagsnivån med utgångspunkt från bl.a. en precisering av de tjänster som ingår i den grundläggande kassaservicen och Posten AB:s särredovisning av kostnaderna för kassaserviceverksamheten."

500-600 miljoner
När SEKO några veckor före budgetpresentationen anade vartåt det lutade gjorde koncernfacket ett uttalande som citerades i dagspressen. Man hänvisar där till regeringens och Postens bedömningar att den fortsatta servicen kommer att kosta mellan 500-600 miljoner per år. Det fattas alltså 300-400 miljoner, som måste tas någon annanstans. SEKO varnar för att underskottet kan resultera i massuppsägningar.

Löfte till storbankerna
"När Postgirot är sålt", konstaterar SEKO:s koncernfack i sitt uttalande, "är Posten mycket tydligt inriktat på brev och pakettjänster.
  Mot bakgrund av detta är det inte alls logiskt att Posten har fått uppdraget att tillhandahålla en grundläggande kassaservice, utan det borde naturligtvis vara bankernas uppgift att säkra en för medborgarna rimlig kassaservice.
  Men som alla vet är bankerna minst sagt ointresserade av att få in kunder som vill utföra kassaärenden i sina lokaler, och tydligen vill regeringen nu säkra att bankerna ska slippa "den tunga bördan" att bry sig om sina kunder som fortfarande känner en skepsis för att sköta sina betalningsärenden via internet eller andra kanaler.
  När nu Posten fått regeringens uppdrag att upprätthålla en konkurrensneutralt transaktionsnät, öppet för alla banker, visar det sig att Björn Rosengrens löften till landets pensionärer i lika hög grad var ett löfte till de vinstgivande bankerna om att få slippa den kostsamma kassahanteringen.

Vår uppmaning till regering och riksdag är:

- Ersätt Posten fullt ut för samhällsuppdraget att tillhandahålla grundläggande kassaservice.
- Ta ert ansvar för såväl postservicen i Sverige som för de anställda i Posten!!

avslutar SEKO Posten sitt uttalande.

Jan Åhman

Vårpropositionens text i sin helhet





Postens bokslut för år 2000
Vinst och förlust

Postkoncernens omsättning ökade med 600 miljoner (=2,6%) till 24,5 miljarder under år 2000. Vinsten steg till 835 (317) miljoner, en förbättring med drygt 500 miljoner.
  Resultatförbättringen beror fr.a. på Postgirots goda resultat samt att Försäljnings redovisade förlust har minskat kraftigt. Brevs resultat har försämrats något men uppgår fortfarande till ca 1 miljard.
  Det bör återigen noteras att ledningen tänker sälja den klart lönsammaste delen i företaget, Postgirot. När Postgirot sålts ut och kassaservicen lagts över i ett särskilt bolag kommer Brev att ensamt tvingas garantera inte bara sina egna (svaga?) affärer utan också frågetecknet Paket. Logistik har nu kommit upp på svarta siffror, men en vikande konjunktur inger farhågor för denna stenhårda bransch.
  P.g.a. osäkerheten kring vilken ersättning Posten kommer att få av staten för den kassaservice som ska behållas enligt riksdagsbeslut, avsätter koncernledningen för säkerhets skull 2,3 miljarder kronor för förväntade förluster under de fem kommande åren. Tar man hänsyn till denna avsättning (och ett par andra transaktioner) redovisar koncernen en förlust på nästan 1,4 miljarder.
  Sedan kan man ju fråga sig om inte denna siffermanöver mer hör hemma vid förhandlingsbordet, än i ett bokslut!

Jan Åhman

Länk till bokslutskommunikén på Postens hemsida





Postens kassaservice

När krutröken lagt sig efter det senaste bråket om Postens framtida kassaservice finns det anledning att göra en sammanfattning av de krav som ålagts Posten.
  Näringsminister Björn Rosengren redogjorde i riksdagen den 17 oktober vad som gäller:

"Varsamt"
• Förändringar i kontorsnätet ska ske varsamt och innebära en förbättrad service. Inga postkontor ska stängas förrän det finns ett bättre alternativ till dagens service på plats.
• Posten AB:s lantbrevbärarservice ska bibehållas.
• Posten AB:s kontorsnät ska även i fortsättningen vara rikstäckande.
• Tillgången på grundläggande kassaservice ska även i fortsättningen vara lika omfattande som idag.
  I begreppet grundläggande kassaservise ska, vid sidan av att betala räkningar, ta ut kontanter på värdehandlingar samt att göra insättningar och uttag med bankkort från konton, även utlandsbetalningar och dagskassehantering ingå. (Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:13)

3000 serviceställen
I ett senare inlägg i riksdagsdebatten den 17 oktober definierade Rosengren vad som menas med "kontorsnätet". Posten har idag 1.800 serviceställen. Av dessa är 900 postkontor i traditionell mening och 900 "post i butik" eller liknande. I Postens nya organisation ska det finnas 3.000 serviceställen, varav minst ett i varje kommun ska vara ett postkontor som drivs i egen regi.

Besluten och löftena så här långt kan tolkas som att det i slutändan kommer att återstå drygt 300 "postkontor" (= ett per kommun plus några extra i storstäderna) och ca 2.700 "serviceställen".

Vem betalar?
Frågan är som sagt vem som ska betala. Posten får idag 200 miljoner per år från staten för att sköta den rikstäckande betalningsservicen. Rosengrens uttalanden kan tolkas som att dessa pengar kommer att utgå även i framtiden. De finns i alla fall budgeterade för 2001. Däremot har han aktat sig för att utlova mer pengar. Postens ledning har hittills sagt att Nordbanksaffären är en förlust. Eftersom denna försvinner och den betalningsservice som blir kvar är av enklare slag och antalet "fullservicekontor" minskas kanske "Rest-Försäljning" kan gå runt med de 200 miljoner som staten skjuter till.

Postpolitiskt
Det kan t.o.m. vara så att de senaste besluten om (till viss del) bibehållen kassaservice kan vara till fördel för det framtida Brev och Logistik-företag som Grabes vision pekat ut. Även detta "Visions-Posten" skulle ju ha flera tusen "serviceställen", vars kostnad helt skulle bäras av brev- och logistikaffärerna. Inställningen hos Grabe&SEKO är att kassaservicen blir en belastning för dessa.
  Förutom det postpolitiskt riktiga i att behålla en rikstäckande betalningsservice - hänsyn som man inte kan begära av en VD och tydligen inte heller av ledande fackliga företrädare - kan den också bli till en ekonomisk fördel för - ursäkta uttrycket - "rest-Posten"!

Jan Åhman





Postens niomånadersrapport
730 miljoner i vinst - men framtiden en rysare

Den mest lönsamma delen i företaget säljs

Nettoomsättningen för Postkoncernen uppgick till 17,9 miljarder för årets första nio månader. Det är en förbättring med ca 600 miljoner jämfört med samma period föregående år.
  Vinsten ökade med 500 miljoner och uppgick till 730 miljoner (230 miljoner föregående år).
  Det är fr.a. Försäljning, Postgirot och Utrikes som har förbättrat sina resultat. Försäljning har gått från minus 661 miljoner till minus 295. Postgirot, som har gjort ett mycket bra resultat hittills i år, landar så här långt på 513 miljoner (180). Även Utrikes går bra med 122 miljoner i vinst (7). Logistik närmar sig 0-resultat, men ligger fortfarande på minus 24 miljoner i år (-113).

Oroväckande
730 miljoner i vinst kan låta betryggande, men i själva verket så är resultatet oroväckande. Den lönsammaste delen i företaget, Postgirot, är på väg att säljas. Logistik, som ska bli det andra benet i den nya organisationen, har fortfarande inte lyckats komma på plus. Tanken var att slippa Försäljning från april nästa år. Nu blir det inte riktigt så, men effekten av de senaste besluten i denna fråga är omöjliga för en utomstående att bedöma. Brev går fortfarande med vinst, 763 miljoner, men frågan är om den räcker till för att bära upp företaget, när Postgirot är sålt. Brevs vinst sjunker och samtidigt ökar förlusterna i det som kallas för "Gemensamma enheter". En rimlig bedömning är att Brevs personalkostnader kommer att öka som ett resultat av högkonjunkturen, samtidigt som effekterna av planerade besparingsprojekt som Bästa Metod ifrågasätts.
  Kort sagt så är de ekonomiska utsikterna för Posten inför 2001 en rysare!

Jan Åhman





Tyska (s) säljer ut Posten

Den tyska (s)-regeringen tänker i en första omgång sälja ut mellan 25-29 procent av aktierna i Deutsche Post. Regeringen säger att de tänker behålla minst 50 procent av aktierna - men Deutsche Posts vd, Klaus Zumvinkel, deklarerar redan nu att majoriteten av aktierna bör säljas ut. Med kännedom om den socialdemokratiska principfastheten kan man misstänka att han får rätt.
  Försäljningen startade den 30 oktober och företaget börsnoteras den 20 november. Aktierna säljs för 18-23 euro per aktie, vilket innebär att det sammanlagda värdet på företaget beräknas till ca 210 miljarder kronor.

/JÅ

  • Fler internationella nyheter





    Internationellt
    Riddaren av ljusets skepnad och andra utrikes notiser

    Maskiner....

    USA:s postverk, USPS, är världens utan jämförelse största postföretag och därför handlar det alltid om stora tal overthere. USPS har hittills installerat 9.000 sorteringsmaskiner för små/c5. I USA har Posten uppmuntrat avsändarna att sätta på OCR-koden på breven. Det har lyckats så pass bra så att drygt 50 procent av försändelserna har OCR-kod redan när de kommer in på terminalerna. Säkert bidrar det till att kodningsandelen ligger så högt som drygt 90 procent på småbreven - och då handlar det om en kod ända ner på avlämningsställe. 73 procent av handskrivna brev kodas, vilket för oss än så länge låter som en saga. Man påstår t.ex att de handskrivna julkorten 1999 kodades till 65 procent!

    Maskinell finställning
    Maskinell finställning genomförs nu i stor skala, till en kostnad av 2 miljarder dollar. Under ca 2 timmar sen natt/tidig morgon finställs f.n. 100 miljoner småbrev maskinellt.
      Sammanlagt har maskininvesteringarna kostat 7 miljarder dollar. I augusti i år beslöt styrelsen för USPS att investera ytterligare 450 miljoner dollar för att uppgradera systemet.
      -- Bara omkring åtta procent av de småbrev som vi tar emot dagligen hanteras manuellt - men de står för hälften av personalkostnaderna, säger William Dowling från USPS till tidningen Post-express.
      -- Manuell sortering kostar mer än 50 dollar per 1.000 försändelser (småbrev), maskinell hantering kostar en tiondel, tillägger han.
      När systemet är uppgraderat ska maskinerna klara av försändelser som är 6,5 inch höga och 0,5 in tjocka och väger högst 6 oz, vilket motsvarar ett C5-kuvert som är 1,27 cm tjockt och väger max 170 gram.
      USA har inga storbrevsmaskiner än, men planerar att införa sådana.


    Deutsche Post...

    Anklagelserna mot Deutsche Post fortsätter. För tredje gången har företaget anmälts till konkurrensmyndigheterna inom EU. Anklagelserna går ut på att DP utnyttjar vinsterna från sin monopolskyddade brevverksamhet till att köpa upp kurir- och andra postföretag runt om i världen. Anklagelserna tillbakavisas förstås.
      Jag skrev i ett tidigare nummer av Facktuellt att DP friats av EU-domstolen i ett mål som gällde remailing. Domstolen gav tyskarna rätt att eftertaxera försändelser som kontokortsföretag remailat genom att distribuera försändelser till tyska adressater via Holland och Danmark.
      Nu har tyskarna anmälts på nytt. Fortsättning följer...


    Reaktioner på nya EU-direktivet...

    EU-kommisionären Fritz Bolkeman presenterade i slutet av maj kommissionens förslag till nytt postdirektiv. I korthet innebär förslaget att brevmonopolet bibehålls, men luckras upp ytterligare. Den nuvarande pris/viktgränsen för brev på 350 g/högst 5 gånger normalportot sänks till 50g/högst 2,5 gånger normalportot. Pris- och viktgränserna för direktreklam sänks i samma omfattning. Avgående utrikes- och expressförsändelser släpps helt fria för konkurrens.

    Oacceptabelt
    Reaktionerna på kommissionens förslag har inte låtit vänta på sig. Representanter för franska och brittiska Posten samt talesmän för Europ, de europeiska postföretagens samarbetsorgan, har alla uttalat sig kritiskt mot förslaget. Förslaget går för långt och för snabbt; så kan man sammanfatta kritiken. "Fullständigt oacceptabelt", säger exempelvis den franske industriministern i ett uttalande. "Vinsterna försvinner, det kommer inte att finnas några pengar att investera för", klagar en talesman för brittiska posten. De tyska rävarna däremot, som hittills noggrant bevakat det egna monopolet och följt REIMS-avtalen om remailing till punkt och pricka, samtidigt som man lagt under sig både det ena och det andra företaget i konkurrentländerna, tycker nu att det börjar bli dags för avreglering. "Deutsche Post skulle värdesätta en deadline för den fullständiga avregleringen", säger presstalesmannen Martin Dopychai i ett uttalande för Postal Technology.

    Ljusets riddare
    Och så har vi då till sist den verklige riddaren av ljusets skepnad, vår egen Börge Österholm, vice VD i Posten AB. "Avregleringen är vägen att vandra", säger han till Postal Techology och fortsätter "det är omöjligt att behålla monopolet p.g.a. det stora antalet konkurrenter". Vår Börge - med "g" - såg tidigt varifrån ljuset kom: "För oss var det uppenbart redan för 20 år sedan att vi inte kunde behålla monopolet p.g.a. hotet från den nya teknologin", säger han i samma intervju.
      Sverige används som ett slagträ i diskussionerna för och emot EU:s nya direktiv. Kommissionären Bolkeman hänvisar till Sverige som ett (lyckat) exempel på att avregleringen inte alls försämrar de nationella bolagens konkurrenskraft och/eller urholkar servicen till medborgarna. Kritikerna å andra sidan, påstår bl.a. att det, enligt deras uppfattning, höga svenska brevportot är en följd av avregleringen.

    Svenska portot
    Om det svenska inrikesportot kan man säga flera saker. För det första så är det inte alltid högre än i motsvarande länder. Exempelvis Tyskland har ett högre porto (1 DM). För det andra så är Sverige det enda land som har full moms på portot. För det tredje är det uppenbart så att privakunderna har fått ett högre porto, och inte enbart p.g.a momsen. Borttagandet av rabattmärkena (ett tag var det en skyldighet för Posten att tillhandahålla sådana) innebär en fördyring för den kategorin.
      De höjda portona för privatkunder (och mindre företagskunder) är ett resultat av omfördelningspolitiken. "Avregleringarna" (av t.ex. postmarknaden) liksom skattepolitiken (t.ex. moms på portot) är båda uttryck för denna politik.

    .... Superpost

    I takt med att marknadskriget skärps på postmarknaden så intensifieras också spekulationerna om vilka företag som i slutänden kommer att överleva.
      -- I framtiden kommer det bara att finnas fyra super-posts och den "sovande giganten" USPS (USA:s postförvaltning) kommer inte att vara en av dem, spår TPG:s styrelseordförande Ad Schweepbower i ett uttalande.
      Naturligtvis räknar han med att TPG (holländska posten) ska vara en av de fyra; brittiska, franska och tyska posten de tre andra.
      Nu verkar det enligt min mening inte så litet ljusblått att så lättvindigt räkna ut USPS. Att inbilla sig att det amerikanska kapitalintressena kommer att tillåta exempelvis holländskt kapital att ta för sig alltför mycket av den internationella postmarknaden utan att USA reagerar verkar enfaldigt. Det är i grunden samma slags enfald som ledde till att länder som Holland slöt upp bakom USA i det senaste kriget på Balkan - som ytterst också handlar om marknader.
      Sedan kan man till sist också undra över vart Japan tog vägen i holländarens värld, Japan som har det näst största postföretaget i världen efter USPS.

    Jan Åhman
    2000-10-01

    Källor: Postal Technology International, sept 2000 samt Post-express nr 12-17/2000.





    Pensionsskulden växer

    Postens pensionsskuld uppgick 1999 till 10,8 miljarder kronor, en ökning jämfört med föregående år på ca 1,8 miljarder. Höjningen beror på nya regler från Finansinspektionen.
      Till detta kommer ansvarsförbindelser på 3,7 miljarder för dem som har rätt att gå tidigare än 65 år enligt övergångsbestämmelserna i pensionsavtalet.
      Sammanlagt uppgår därmed pensionsskulden till mellan 10,8 och 14,5 miljarder.

    Så länge Posten var ett statligt affärsdrivande verk garanterade staten de pensionsåtaganden, den pensionsskuld, som Posten hade gentemot personalen. Utbetalningen av löpande pensioner gjordes ur driftsbudgeten men eftersom staten stod som garant för att Posten skulle klara av sina utbetalningar behövde skulden aldrig balanseras i några bokslut och inga egna reserver byggas upp.

    När Posten blev bolag den 1 mars 1994 så fick det bl.a. till följd att bolaget självt (även om det fortfarande är till 100 procent ägt av staten) måste garantera den pensionsskuld man har till personalen.

    Detta kan ske på i huvudsak fyra sätt:

    • Premiavsättning
    • Kontoföring
    • Stiftelse
    • Ansvarsförbindelse

    Premieavsättning
    Den vanligaste metoden är att företaget varje år betalar in premier som ska täcka de framtida pensionsutbetalningarna. I och med att man betalat premien ansvarar det försäkringsbolag som man anlitat för ändamålet att premierna förräntas så att det finns pengar till min tjänstepension den dag det blir aktuellt.
      Posten tillämpar denna metod enbart för den kompletterande tjänstepensionen, ITPK-P. De 2 procent som avsätts till denna varje år placeras hos ett försäkringsbolag (som jag själv får välja).

    Kontoföring
    Kontoföring innebär att inga premier betalas, utan hela den genererade skulden tas upp i företagets egen balansräkning. Det gäller då att företaget har tillgångar som balanserar den stora skuld (de åtaganden) det handlar om. Problemet med denna lösning är att företaget får en svag balansräkning. Mycket av tillgångarna "går åt" (bokföringsmässigt) till att täcka den gigantiska pensionsskulden, vilket exempelvis försvårar upplåning till investeringar, etc. Posten kontoför den del av skulden som hänförs till åtaganden from 1997.

    Stiftelse
    Stiftelse. Det alternativ som Posten valt för huvuddelen av sina pensionsåtaganden är att bilda en pensionsstiftelse. Det innebär att man för över tillgångar till stiftelsen, som motsvarar åtagandena och klarar (merparten av) utbetalningarna av löpande pensioner. I Postens fall handlar det om att man fr.a. har fört över fastigheter till stiftelsen, bl.a. våra terminalbyggnader (vilka därefter har sålts och "bytts ut" mot värdepapper).

    •••••


    Pensionsstiftelsen
    Postens pensionsstiftelse 1996 tryggar pensionsåtagandena t.o.m. 1996. Dessa uppgår till 8,7 miljarder. Stiftelsens tillgångar värderas (marknadsvärde) enligt 1999 års bokslut till 9,6 miljarder, alltså något mer än den skuld som stiftelsen ska trygga.

    Kontoföring
    Pensionsåtagandena fr.o.m 1997 kontoförs. Dessa åtaganden uppgick 1999 till 2,1 miljarder

    Ansvarsförbindelser
    Övergångsbestämmelserna i pensionsavtalet innebär att man har rätt att gå tidigare än 65 år, om man så önskar. Eftersom detta är en utfästelse som man inte vet om den enskilde kommer att utnyttja så redovisas denna (svårprognosticerade) skuld som en ansvarsförbindelse i bokslutet. I ansvarsförbindelsen ingår dessutom det "sistahandsansvar" som Posten har gentemot dem som slutat i företaget innan de går i pension. I pensionssammanhang handlar det om de egenlivräntor, som Posten kan komma att betala ut. Ansvarsförbindelsen uppgick 1999-12-31 till sammanlagt 3,7 miljarder.
      "I värsta fall" skulle därför den totala pensionsskulden uppgå till ca 14,5 miljarder (8,7 + 2,1 + 3,7 miljarder). Nu gör den inte det eftersom man vet att långt ifrån alla utnyttjar övergångsbestämmelserna fullt ut och alla tar inte ut sina egenlivräntor. De sammanlagda åtagandena uppgick därför 1999-12-31 till mellan 10,8 och 14,5 miljarder.

    Försäkring
    Posten har som bolag det slutliga ansvaret för alla pensionsåtaganden, även de som tryggas av stiftelsen. Hela skulden har därför försäkrats. Kostnaden för denna försäkring specificeras inte i årsredovisningen. I och med att merparten av pensionsåtagandena tryggas genom en stiftelse blir premien lägre än om man valt att enbart kontoföra hela skulden.

    Utbetalning
    Vi har hittills talat om de olika garantier som Posten måste ställa för pensionsåtagandena gentemot personalen, och kostnaderna för dessa. Men hur mycket betalas ut i pensioner varje år och hur finansieras det?
      Den frågan går tyvärr inte att svara på. I bokslutet redovisas (under "personalkostnader" i resultaträkningen) "pensionskostnader" till 1,176 miljarder. I detta belopp ingår emellertid också bl.a. kostnaderna för den försäkringspremie som nämnts ovan.
      En fingervisning om storleken på de årliga pensionsutbetalningarna ges i den not som redovisar att det under året har gjorts "utbetalningar avseende pensioner som tryggas av stiftelsen med 571 miljoner".

    Extra inbetalningen 1999
    Pensionsskulden har 1999 räknats upp med sammanlagt 1,8 miljarder p.g.a. Finansinspektionens ändrade beräkningsgrunder. Anledningen till att FI har ändrat reglerna är dels nya försäkringstekniska beräkningar om förväntad livslängd mm, dels antagande om en lägre räntenivå. En sjunkande ränta ger lägre beräknad avkastning på det kapital som garanterar skulden och därmed måste själva kapitalet ökas.
      Av de 1,8 miljarderna har 1,35 miljarder förts till pensionsstiftelsen och 425 miljoner till den kontoförda skulden. Dessutom avsattes 1999 430 miljoner för särskild löneskatt på ovanstående belopp.

    Jan Åhman





    Klubb Årsta postterminal
    SEKO Stockholm

     
  •