Klubb Årsta postterminal





Avdrag och ersättningar vid sjukdom, mm










Nya sjukregler
Utsorteringskedjan

Från den 1 juli gäller nya – och hårdare – regler i sjukförsäkringen.

1. Första året
Grundregeln är att sjukpenning ska betalas ut under högst ett år. Sjukpenningen utgår under 365 dagar (inklusive karensdagen) under en ramtid på 450 dagar. Det innebär att man även räknar in enskilda sjukdagar under dessa 450 dagar. Ersättning under dessa 364 dagar uppgår som idag till 80 procent. (Eftersom man varit inne och trixat med den sjukpenningrundande inkosmten är ersättningen egentligen 77.6 procent.)

• Under dag 1 - 90 ska behovet av sjukpenning prövas mot det ordinarie arbetet (=som idag).
• Under dag 91 - 180 dagar ska behovet även prövas mot annat arbete hos den egna arbetsgivaren. Kan inte den egna arbetsgivaren erbjuda annat arbete får man behålla sjukpenningen men man ska man anmäla sig hos Arbetsförmedlingen och söka annat arbete. Skulle man mot förmodan hitta något har man laglig rätt att söka tjänstledigt hos den egna arbetsgivaren i max 9 månader.
• Dag 181 - 365 ska behovet prövas mot arbete på hela arbetsmarknaden. Det betyder att man för att få behålla sjukpenningen fr.o.m. dag 181 måste anmäla sig på Arbetsförmedlingen och söka annat arbete på hela arbetsmarknaden. Skulle man mot förmodan hitta ett så har man fortfarande laglig rätt att söka tjänstledigt hos den egna arbetsgivaren under de 180 dagar som återstår av det första året sjukskrivning.
  Om det finns särskilda skäl kan man få behålla sjukpenningen utan att söka annat arbete. Det kan t.ex. gälla om man inväntar en operation som beräknas leda till att man kan återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren.

2. Efter ett år
Efter 365 dagar gäller tre huvudalternativ:

• Antingen beviljas man, om det föreligger synnerliga skäl, t.ex. vissa allvarliga sjukdomar, fortsatt sjukpenning. Denna sänks till 75 procent (egentligen 72,75 procent) och betalas ut under högst 550 dagar. Därefter gäller antingen a-kassan eller socialbidrag.
• Eller så beslutar Försäkringskassan att man ska beviljas sjukersättning. Denna blir i så fall fast, den tidsbegränsade sjukersättningen tas bort. Det innebär att alla som i fortsättningen beviljas sjukersättning samtidigt sägs upp från sin anställning.
• Om man varken beviljas förlängd sjukpenning eller sjukersättning så är det a-kassan eller socialbidrag som gäller.

De nya reglerna gäller fr.o.m. den 1 juli i år och omfattar även pågående sjukfall. Det innebär att man den 1 juli räknar in antalet sjukdagar de senaste 450 dagarna.
Det finns några övergångsregler:
• Den som den 1 juli i år redan har haft sjukperioder som varat i mer än 364 dagar beviljas med automatik förlängd sjukpenning – men med 75 procents ersättning.
• Tidsbegränsad sjukersättning som upphör efter 1 juli kan beviljas för ytterligare perioder, men högst i sammanlagt 18 månader och senast år 2012.

Det här är de största förändringen i sjukförsäkringen på många år och det finns därför an rad frågetecken kring hur systemet ska fungera i praktiken. Klart är att det kommer att bli hårdare för dem som drabbas av sjukdom och mer arbete både för den lokale arbetsgivaren och för oss i facket. Regeringen har fräckheten att kalla detta för "rehabiliteringskedjan"; det blir ett svårt arbete att försöka mildra konsekvenserna av den utsorteringskedja, som det i själva verket handlar om.

Jan Åhman




Konsekvenser av lönerevisionen för långtidssjuka

På många håll finns det en tradition att "spara pengar" i lönerevisionerna genom att ge långsjuka endast garantibeloppet, eller i varje fall ett lägre påslag än dem som är i tjänst.
  Åtgärden har bl.a. försvarats med att Försäkringskassan i regel - ibland dock först efter överklaganden - godtar en höjning av det sjukpenninggrundande beloppet motsvarande genomsnittlig höjning inom avtalsområdet.

Jag ska här försöka reda ut vilka konsekvenser lönesättningen får vid olika varianter av långtidssjukskrivningar.


PA -91
Den som varit sjukskriven i obruten följd sedan 1 juli 1995 går kvar på det gamla pensionsavtalet PA 91T.
Enlig ändringsavtal 2000-02-03 gäller dock ITP-P-avtalets regler för sjukpension.


Långtidssjukskriven (>90 dagar)

Sjukpenningen

a. Tidpunkt från vilken Kassan godtar att lönen höjts.
Enligt RFV:s Allmänna Råd 2002:2 skall tidpunkten då SGI ändras "vara den dag då löneavtalet (min kursiv) undertecknats" Observera att det står "löneavtalet". Försäkringskassans praxis tycks vara att SGI skall höjas från det datum när det slutliga lokala avtalet undertecknats, men en del kontor godtar även tolkningen att datum då det centrala avtalet undertecknats.

Det innebär att vi dels bör vinnlägga oss om att få de lokala förhandlingarna avslutade och det lokala avtalet undertecknat snarast möjligt. Dels att vi bör uppmana medlemmar att uppge datum när centralt avtal undertecknats. Det kan inte bli mer än nej.

b. Underlag för SGI
I domar från olika Kammarätter 2001 (redovisade i nyhetsbrev från LO/TCO rättsskydd 2002:1) fastslogs att SGI skall anpassas till den genomsnittliga löneutvecklingen (alltså inkluderande individuella påslag) för likvärdiga arbeten. Bedömningen gäller även för livränteunderlag.
  I RFV:s Allmänna råd 2002:2 hänvisar man emellertid fortfarande till att det är den "faktiska löneförändring som framgår av avtal" som gäller.

Det innebär att vi dels bör informera de långtidssjukskrivna om vilken lön (den genomsnittliga) de skall uppge till FK efter varje lönerevision, dels hjälpa dem som behöver överklaga om Försäkringskassan inte accepterar detta.


Sjukersättning

När jag beviljas sjukersättning fastställs antagandeinkomsten - mycket enkelt uttryckt - utifrån ett genomsnitt av de tre bästa årens pensionsgrundande inkomst under en ramtid på de 5 - 8 år som föregår sjukersättningen. Ersättningen uppgår till 64 procent av antagandeinkomsten.

Sjukersättningens storlek
Oavsett om jag varit helt eller delvis sjukskriven och om jag beviljas hel eller delvis sjukersättning så bestäms sjukersättningens storlek av den (av RFV fastställda) pensionsgrundande inkomsten under de närmaste föregående åren (ramtiden).

Det innebär att den som är helt eller delvis sjukskriven bör bevaka att SGI:n följer med löneutvecklingen (eftersom sjukpenningen är pensionsgrundande och därmed ingår i underlaget för en ev. kommande sjukersättning) och att den som arbetar partiellt måste följa med i löneutvecklingen.
Det innebär att den som har beviljats hel tillfällig sjukersättning inte längre är beroende av lönesättningen. Den som beviljats partiell sjukersättning är inte längre beroende av lönesättningen vad sjukersättningen beträffar - men däremot för SGI:n (ifall man blir sjukskriven på den del man arbetar) och pensionsunderlaget (som är av betydelse om man längre frambeviljas en större andel sjukersättning) för den del man fortfarande arbetar.


Pensionsmedförande lön

Sjukpension
Den som beviljas sjukersättning har rätt till sjukpension enligt ITP-P-avtalet. Sjukpension utgår också fr.o.m. 91:a sjukdagen vid vanlig sjukskrivning, men enbart på lönedelar >7,5 prisbasbelopp.
  Sjukpensionen uppgår till 21 procent av den pensionsmedförande lönen upp till 7,5 prisbasbelopp; därefter gäller andra procentsatser.
  Den pensionsmedförande lönen utgör enligt ITP-P:s grundregel aktuell månadslön och snittet av föregående kalenderårs tillägg.

För den som är långtidssjukskriven/har sjukersättning beräknas den pensionsmedförande lönen:
  a. För den som får sjukpension efter 90 dagars sjukskrivning och den som går direkt från att ha varit fullt arbetsför till sjukersättning är detta inget större problem. Det är som regel gällande månadslön och förra årets tillägg som används.
  b. Det är dock ytterst sällsynt att någon går direkt från att ha varit fullt arbetsför till sjukersättning. Som regel föregås sjukersättning av en lång tids sjukdom, många gånger i flera år.
  Den pensionsmedförande lönen för sjukpension fastställs i detta fall utifrån den lön och lönetillägg jag hade som underlag den dag då sjukskrivningen påbörjades. Den pensionsmedförande lön som framräknats utifrån detta underlag har sedan värdesäkrats genom indexeringen i ITP-systemet.
  Även om man har partiell sjukpension och alltså arbetar på en del av sin anställning så bestäms den pensionsmedförande lönen för sjukpensionen utifrån den lön och tillägg jag hade vid insjuknandet. Den aktuella lönen på den del jag arbetar används inte som underlag.

Det innebär att man i fallet b) inte är beroende av lönesättningen för sjukpensionens storlek.


Övergångsbestämmelserna
Enligt övergångsbestämmelserna har man - förutsatt att ett antal villkor uppfylls - rätt att gå i pension vid 60 eller 63 år. Pensionsbeloppet utgör 65 procent av den pensionsmedförande lönen (beloppet stiger för varje månad man senarelägger uttaget av ÖB-pensionen).

För den som är långtidssjukskriven/har sjukersättning beräknas den pensionsmedförande lönen för pension enligt övergångsbestämmelserna enligt samma regler som för sjukpensionen.

Detta innebär att man inte heller i detta fall är beroende av lönesättningen.

Tjänstepension
Tjänstepension enligt ITP-P-avtalet utgör 10 procent av den pensionsmedförande lönen. Tjänstepensionen betalas ut från 65 år.

För den som är långtidssjukskriven/har sjukersättning beräknas den pensionsmedförande lönen enligt samma principer som vid sjukpension och när man går i pension enligt övergångsbestämmelserna; se ovan!

Detta innebär att man inte heller i detta fall är beroende av lönesättningen.

Återgång i tjänst
Det finns ett par kommentarer till denna redovisning av gällande regelverk.

1. Psykologi. Även om man är helt sjukskriven eller har hel tillfällig sjukersättning får jag uppgift om den lön jag har i Posten. Jag kan alltså själv se att jag stannar upp i löneutvecklingen. I det fall man av ovanstående regelverk drar den slutsatsen att berörda medlemmar inte ska ha/eller bara få en del av normala lönespåslag bör man kunna förklara detta på ett trovärdigt sätt för medlemmen!
2. I en del av ovanstående fall kommer glädjande nog medlemmar tillbaka i tjänst igen efter en längre tids sjukdom. Man bör därför vara överens med arbetsgivaren - skriftligt! - om hur dessa medlemmars lön ska hanteras vid återinträde i tjänst.

--------------------------------

Utdrag ur Riksförsäkringsverkets Allmänna råd, RAR 2002:2

För personer med sjukpenninggrundande inkomst beräknad på inkomster från en pågående anställning bör den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas efter den försäkrades faktiska löneförändring som framgår av avtal mellan den försäkrade och dennes arbetsgivare
---
För en person med inkomst av anställning bör dagen för anledning till ändring på grund av löneändring vara den dag då löneavtalet undertecknats. Om den nya lönen har utbetalats utan att ett löneavtal undertecknats bör anledningen till ändringen anses ha uppkommit den första dagen i den månad då en sådan utbetalning gjorts.





Höjd sjukpenning från 1 januari

Den 1 juli 2003 sänktes sjukpenningen från 80 till 77,6 procent och sjuklöneperioden förlängdes till 21 dagar. Den 1 januari 2005 återställs sjukpenningen och sjuklöneperioden återgår till 14 dagar. Sjuklöneperioden är den tid som arbetsgivaren betalar sjuklönen. Ersättningen under denna tid sänktes inte 2003 utan har fortsatt att vara 80 procent förutom under karensdagen, då det inte utgår någon ersättning alls. Avdrag och ersättningar vid sjukledighet framgår av tabellen nedan.

Rehabilitering
Samtidigt införs striktare regler kring de rehabiliteringsutredningar som arbetsgivaren redan idag är skyldig att utföra och delge Försäkringskassan. FK ska kalla till "avstämningsmöte" senast två veckeor efter det att de fått rehabutredningen. Visar uredningen att det finns behov av rehabilitering (och rehabiliteringsersättning) ska en rehabplan upprättas inom två veckor.

Sjukersättning
För dem som får (fast) sjukersättning (hette tidigare förtidspension) efter den 1 januari 2005 gäller att Försäkringskassan minst vart tredje år ska göra en ny bedömning av arbetsförmågan. Det här ska ses som en skärpning av villkoren vilket ger anledning till oro. Den som beviljas fast sjukersättning tvingas (enligt LAS) att säga upp sin anställning i motsvarande grad som sjukersättningen omfattar. Blir det hårdare krav på omprövning kan det bli så att man inte längre beviljas fast sjukersättning - och samtidigt inte har något jobba att gå tillbaka till. (Observera att det gäller något annorlunda regler för tillfällig sjukersättning - tidigare sjukbidrag - men även här har det blivit ens skärpning, vilket Micke Täll redovisade i förra numret av Facktuellt. Vi återkommer i ett kommande nummer till den frågan.) Arbetsgivaren
Till sist så sker ännu en förändring den 1 januari. Den innebär att arbetsgivaren från 2005 ska betala kostnaden för 15 procent av sjukpenningen. Ersättningen till den enskilde utgår som hittills från FK, men arbetsgivaren ska betala de 15 procenten genom en särskild sjukförsäkringsavgift. Arbetsgivarens betalningsskyldighet omfattar dem som är heltidssjukskrivna. Den gäller alltså inte för den som är sjukskriven på deltid, och inte heller om man deltar i rehabilitering eller få förebyggande sjukpenning.

Jan Åhman

Sänkt sjukersättning från 1 juli 2003

Riksdagen beslutade den 11 juni om sänkt ersättning vid sjukdom från den 1 juli i år.

• Sjuklöneperioden, dvs den tid arbetsgivaren betalar sjuklön, förlängs från två till tre veckor. Sjuklönen uppgår som hittills till 80 procent av lönen. Efter sjuklöneperioden betalar Försäkringskassan ut sjukpenning. Ovanpå denna betalar arbetsgivaren enligt vårt avtal ut tio procent i lön under en viss tid så att den sammanlagda ersättningen uppgått till 90 procent mellan dag 15 - 90. Fr.o.m. den 1 juli betalar arbetsgivaren ut de tio procenten först fr.o.m. dag 22, vilket alltså innebär att ersättningen sänks med tio procent under en vecka.
• Dessutom sänks sjukpenningen från 80 till 77,6 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
• Den som är arbetslös drabbas ytterligare. Idag har den arbetslöse vid sjukdom fått sjukpenning istället för a-kasseersättning under sjukperioden. Sjukpenningen är ofta högre än dagpenningen från a-kassan. Fr.o.m. den 1 juli får den arbetslöse vid sjukdom högst samma sjukpenning som dagpenningen.

Ytterligare en försämring träder i kraft den 1 juli. Då tas den kontaktdag för besök i barnets skola/fritidshem som föräldrarna haft rätt att ta ut (1 dag/år med föräldrapenning) bort.
  Däremot sänks inte ersättningen vid ledighet med föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Dessa uppgår som tidigare till 80 procent (plus tio procent från Posten vid föräldrapenning, men inte vid tillfällig föräldrapenning/vård av sjukt barn).
  Rehab-, smittbärar- och närståendepenningarna berörs inte heller av sänkningen, utan ligger kvar på 80 procent.

Ett sammandrag av ersättningarna vid sjukdom mm finns HÄR!

Några reviderade avtalstexter p.g.a. förändringarna föreligger ännu inte.

Jan Åhman
2003-08-16





Ändringar från årsskiftet 97/98

Den 1 januari höjs sjukpenningen från 75 till 80 procent fr.o.m. den 29:e sjukdagen.
  Regeringen hade planerat att samtidigt försämra villkoren för underlaget till sjukpenningen - och därigenom betala en del del av kostnaden för den höjda sjukpenningen - men har nu dragit tillbaka det förslaget.
  Det är i dagsläget oklart hur det blir med sjuklönen under de första 28 dagarna, som arbetsgivaren betalar. Där blir ersättningen fortsatt 75 procent. Tills vidare, i alla fall. (Den 1 april 1998 "återställs" sjuklöneperioden från 28 till 14 dagar)
  Även föräldrapenningarna höjs till 80 procent från den 1 januari. Likaså rehabili teringspenningen.





Nya rutiner vid ersättning för läkarvård och läkemedel.


Enligt vårt avtal (Branschavtalet § 12) har vi rätt till ersättning vid läkarbesök med 95 kr per besök och för läkemedel med hela kostnaden.
Fr.o.m den 1 januari har Posten infört en ny rutin för att man ska få ersättningen. Man måste samtidigt som man lämnar in kvittot (behåll alltid en kopia!) också bifoga en kopia på frikortet. Man måste alltså
1. skaffa sig ett högkostnadskort för läkarvård och
2. ett högkostnadskort för läkemedel och
3. se till att de blir stämplade hos vårdgivaren och apoteket.
Om du får problem med ersättningen efter den 1 januari p.g.a de nya rutinerna, kontakta ditt fackliga ombud!





Sjukavdrag vid koncentrerad tjänstgöring och under karensdagen

1996 ändrades reglerna för sjukavdrag vid koncentrerad tjänstgöring och vid sjukledighet del av karensdag.
  Numera gäller att det 100-procentiga karensdagsavdraget görs för högst det antal timmar som motsvarar en femtedel av den genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka. Därefter dras 20 procent.

Exempel 1. För den som arbetar 40-timmarsvecka och har en månadslön på 20.000 kr blir avdraget följande:

(20.000 x 12)/2080(1) x 40/5 = 923:08

Exempel 2. För den som arbetar extremnatt och har 36-timmarsvecka blir karensavdraget:

(20.000 x 12)/1872(1) x 36/5 = 923:08

(1) = Genomsnittlig årsarbetstid i timmar.

Avdraget görs för högst den genomsnittliga arbetstiden. Har man ett schema där arbetspasset en dag är kortare än den genomsnittliga arbetstiden görs karensavdrag för de timmar som gäller enligt schemat för den dagen.

Exempel 3. Schemat ser ut på följande sätt:
MåndagTisdagOnsdagTorsdagFredag
8-0010-006-008-008-00
= 40-00 tim/vecka

Om karensdagen infaller på tisdagen beräknas karensavdraget med 100 procent för 8 timmar och 20 procent för resterande 2 timmar. Om karensdagen infaller på onsdagen beräknas karensavdraget med 100 procent för 6 timmar.

Del av karensdag
Blir man sjuk under arbetet och går hem innan arbetsdagen är slut räknas denna dag som karensdag och man får karensavdrag (100 procent) i förhållande till hur stor del av arbetsdagen man blir borta:

Sjukfrånvarons längdAvdrag för
Högst 25 procent25 procent
25,1 - 5050
50,1 - 7575
Mer än 75100

Exempel 4. Om min arbetsdag är åtta timmar och jag går hem efter fyra timmar får jag karensavdrag för 50 procent. Om jag går hem när en timme återstår görs karensavdrag för 25 procent.
  Det 25-50-75-100-procentiga avdraget görs sedan på det belopp som räknats fram enligt exemplen ovan. Går man t ex hem efter exakt halva dagen blir avdraget 50% x 923:08 = 461:54.

Extremnattare
För extremnattare är arbetspasset = arbetsdagen. Blir man sjuk efter midnatt räknas delen av karensdagen i förhållande till hela det arbetspass man börjat på kvällen; inte i förhållande det man ska börja kommande kväll.

Exempel 5. Om man har tjänstgöring mellan 18.30 - 06.00 blir arbetspasset 11,5 timmar. Om jag blir sjuk och går hem kl. 02.00 så blir jag borta 4 timmar eller 4/11,5 = 35 procent av arbetspasset, vilket innebär att jag får avdrag för 50 procent enligt tabellen ovan. Det 50- procentiga avdraget görs därefter på det genomsnittliga belopp som räknats fram i exempel 2, 50% x 923:08 = 461:54.


Observera. På lönereversalen redovisas avdraget för hela det första arbetspasset/arbetsdagen i en klump som karensdagsavdrag, trots att den del av det första arbetspasset/arbetsdagen som överskjuter den genomsnittliga veckoarbetstiden endast belastas med 20 procents avdrag.

Jan Åhman

PVA §12 mom 4
Branschskrivelse 7/96 post





SEKO Klubb Årsta postterminal